könsmönster på dagis

Skriftlig fråga 1999/2000:982 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-22
Anmäld
2000-05-30
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 maj

Fråga 1999/2000:982

av Margareta Viklund (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om könsmönster på dagis

I den nyligen framlagda avhandlingen Möten som formar påpekar Annika Månsson att även de yngsta barnen på dagis är med och skapar könsmönster. Men hur flickor och pojkar pockar på och får uppmärksamhet beror på situationen. Pedagogernas reaktion och pedagogernas egen föreställningsvärld spelar också in.

Så små barn som 1@3 år är med och skapar könsmönster i samspel med andra. Olika situationer föder skilda könsmönster. I de mer vuxenledda situationerna som exempelvis samlingar, där dominerar pojkarna. Men där förstärker också pedagogerna pojkarnas beteende genom exempelvis samtal och blickar.

Resultatet, som Annika Månsson kommit fram till i sin forskning, handlar i grunden om vår syn på människors lika värde och vår medvetna och omedvetna behandling av barn beroende på vilket kön de tillhör.

Min fråga till jämställdhetsministern är om regeringen har för avsikt att uppmärksamma framför allt barnomsorgens personal om vikten av att de själva blir observanta på sitt skapande av könsmönster och sin i många fall ojämlika behandling av flickor och pojkar.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:982 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 9 juni

Svar på fråga 1999/2000:982 om könsmönster på dagis

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Margareta Viklund har frågat jämställdhetsministern om regeringen har för avsikt att uppmärksamma framför allt barnomsorgens personal om vikten av att de själva blir observanta på sitt skapande av könsmönster och sin i många fall ojämlika behandling av flickor och pojkar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I en nyligen framlagd avhandling vid Lunds universitet "Möten som formar" påpekas bl.a. att pedagogernas reaktion och pedagogernas egen föreställningsvärld spelar in och att även de yngsta barnen i förskolan är med och skapar könsrollsmönster.

Jämställdhet mellan flickor och pojkar har lyfts fram som något mycket väsentligt i förskolans läroplan. Enligt läroplanen ska förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. I läroplanen uttrycks också att "vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt".

Liksom för andra värderingsfrågor är det attityderna hos personalen dvs. de som arbetar tillsammans med barnen som i hög grad avgör vilken värdemässig påverkan som barnen utsätts för. Min uppfattning är att personalens medvetenhet om sina egna attityder är en av grunderna för att aktivt främja jämställdhetsarbetet i förskolan. I läroplanen för förskolan beskrivs detta bl.a. i riktlinjerna för arbetslaget som "skall verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten".

I januari 1998, övergick ansvaret för regeringsuppdrag om att fortsätta utveckla jämställdhetsarbetet med inriktning på förskoleåldrarna från Socialstyrelsen till Skolverket. I syfte att fördjupa jämställdhetsarbetet med yngre barn har Skolverket startat en rad strategiska utvecklingsprojekt i olika kommuner. En antologi, Olika på lika villkor, tillkom i avsikt att spegla erfarenheter som gjorts i de kommunala projekten. Dessutom presenterades goda exempel på verksamheten i förskolan ur ett könsperspektiv, konkreta metoder för jämställdhetsarbetet och viktiga aspekter på vuxnas förhållningssätt och attityder. Antologin publicerades i mars 1999 och vänder sig till redan verksamma inom förskolan samt inom grundutbildningen av förskollärare och fritidspedagoger. I fortbildningsmaterialet ingick även en video om flickor och pojkar i förskolan kallad Mönster i lek producerad av Lärarhögskolan i Stockholm (LHS Mediecentrum 1998) med Skolverket som huvudman.

Resultat från forskning och andra studier visar att villkoren för flickor och pojkar i förskolan och skolan på många sätt är olika och regeringen vill inspirera till fortsatta utvecklingsinsatser och positiva förändringar. Regeringen driver en aktiv jämställdhetspolitik @ t.ex. med att öka pappaledigheten, utjämna löneskillnader, främja jämställdheten i förskola, skola och högre utbildning och öka kvinnorepresentationen. Framför allt prioriteras arbetet med att förändra strukturerna och synliggöra mekanismer som bidrar till att kunna bryta de traditionella föreställningarna som vi bär med oss sedan generationer om vad som är manligt och kvinnligt.

Förskolan är en del av samhället och det är viktigt att redan de små barnen i förskolan får kunskaper och förutsättningar för att som vuxna kvinnor och män kunna leva på lika villkor. Särskilda satsningar på projektverksamhet om teknik i förskolan förekommer och kurser med inriktning på naturvetenskap och teknik finns på ett flertal förskollärarutbildningar. Projektmedel har erbjudits högskolorna för att utveckla kurser om jämställdhetsfrågor i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.

I regeringens nyligen framlagda proposition En förnyad lärarutbildning (1999/2000:135), som även omfattar dagens förskollärarexamen, framhålls att det är viktigt att Sverige har en lärarkår som så långt möjligt speglar befolkningens sammansättning. Förskolan har alltid varit en kvinnodominerad miljö och regeringen anser att högskolor med lärarutbildning, kommuner och arbetsförmedlingar bör vidta ett antal åtgärder för att öka mäns intresse av läraryrket som sådant.

Ett särskilt kapitel i propositionen ägnas åt jämställdhet. I de skäl som regeringen framför för sin bedömning framhålls att jämställdhet betonas i skollagen och i förskolans läroplan framhålls det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. I lärarutbildningarnas utbildningsplaner ska det framgå hur jämställdhetsfrågan ska behandlas så att varje student når utbildningsmålet. Vidare ska de verksamhetsförlagda delarna liksom olika utvecklingsarbeten inom ramen för lärarutbildningen också ge värdefulla tillskott i utvecklingen av en jämställd förskola och skola enligt propositionen.

Jag vill som ansvarig minister understryka vikten av att personalen i förskolan, genom ett aktivt och medvetet förhållningssätt under arbetet med barn i förskoleåren, tar till vara barnets stora lärandekapacitet. Avslutningsvis vill jag citera ur Skolverkets rapport till regeringen rörande uppdraget om jämställdhet i barnomsorgen (den 29 april 1999). Gemensamt för de "lyckade" förskolorna och för de olika pedagogiska inriktningar som de representerar är att de satt barnet i centrum och befriat sig från stereotypa grupperingar som "femåringar", "invandrarbarn" eller "flickor" och mer förutsättningslöst betraktat varje barns sätt att förhålla sig till fenomen som lek, skapande, språkliga uttryck, lärande osv. Jag anser, att med en sådan inriktning får förskolan en unik möjlighet att vidga perspektiv och ta till vara och utveckla barnets egna behov och uppfattningar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.