könsmaktsordning, kommunikation och konfliktlösning i all lärarutbildning
Skriftlig fråga 2003/04:800 av Schyman, Gudrun (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-19
- Inlämnad
- 2004-02-19
- Besvarad
- 2004-02-25
- Svar anmält
- 2004-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:800
av Gudrun Schyman (v) till utbildningsminister Thomas Östros om könsmaktsordning, kommunikation och konfliktlösning i all lärarutbildningMånga har redan sett filmen Hip, hip, hora! om 15-åriga Sofie, som efter en urspårad fest, utnämns till skolans "hora". Många känner igen sig i den vanmakt som visas.
En högstadieelev skriver så här (AB den 17 februari 2004): "Det är jobbigt att bli kallad hora utan orsak. Men vad kan man göra när man inte får någon hjälp från skolan? Lärarna måste göra något, något mer. Snart orkar inte vi tjejer längre, att få orden efter oss hela tiden. Man ger upp, låter det komma. Vi orkar inte snacka emot, orkar inte försöka kaxa tillbaka."
En högstadielärare skriver så här: "För att vi lärare ska veta hur vi ska arbeta i skolan med eleverna för att leva upp till jämställdhetstanken i läroplanen måste vi få kunskap om det redan på lärarhögskolan. Vi måste veta hur man diskuterar med eleverna i frågor som rör kön, makt och normer för att förhindra att kränkande behandling och sexuella trakasserier uppstår."
Jag vill fråga utbildningsminister Thomas Östros:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att lärarutbildningen ska ge nödvändiga kunskaper i könsmaktsordning, kommunikation och konflikthantering?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:800 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2003/04:800 om könsmaktsordning, kommunikation och konfliktlösning i all lärarutbildning
Utbildningsminister Thomas Östros
Gudrun Schyman har frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att lärarutbildningen ska ge nödvändiga kunskaper i könsmaktsordning, kommunikation och konflikthantering.
Regeringens instrument för att styra målen för högskoleutbildningarna är högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). I 5 § högskolelagen slås fast att "i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas".
För vissa yrkesutbildningar och examina gäller dessutom mål inriktade på ett särskilt yrkesområde enligt högskoleförordningens bil. 2 examensordning. Det kan till exempel gälla läkare som för att få examen ska ha "förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa."
För lärarutbildningen och lärarexamen gäller enligt bestämmelser i examensordningen ett antal mål som har direkt betydelse för hur jämställdhetsfrågorna behandlas i utbildningen. De två mål som närmast berör frågan om jämställdhet är målen att "studenterna skall kunna förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund" samt "inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet".
Högskoleverket har tillsynsansvaret för att lärosätena i sina utbildningar når de mål som regeringen har lagt fast. Verket gör regelbundna kvalitetsgranskningar av lärosäten och program. Om stora brister föreligger i ett utbildningsprogram utfärdar verket till att börja med en varning och begär att lärosätet vidtar åtgärder. Som ett yttersta medel har verket möjlighet att dra in rätten för lärosätet att utfärda aktuell examen.
En kvalitetsgranskning av den nya lärarutbildningen genomförs för närvarande av Högskoleverket och kommer att redovisas under 2004.
I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) gjorde regeringen bedömningen att varje högskola med lärarutbildning bör anlägga ett könsperspektiv på denna utbildning. Lärarstudenternas medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågornas betydelse för det framtida arbetet ska utvecklas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt hur de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen kan ge erfarenheter av jämställdhetsarbete bland barn och elever.
Regeringen ha gett Högskoleverket i uppdrag att stimulera en vidareutveckling av lärarutbildningarnas arbete med jämställdhet i lärandet. Uppdraget ska redovisas i samband med verkets årsredovisning som lämnas till Utbildningsdepartementet i dagarna.
Med hänvisning till Högskoleverkets pågående kvalitetsgranskning av lärarutbildningarna och det särskilda uppdrag som verket har att stimulera jämställdheten i lärarutbildningarna avvaktar jag verkets rapporter och återkommer, om så skulle erfordras med förslag till åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.