könsfördelningen i Regeringskansliet
Skriftlig fråga 1999/2000:411 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-21
- Anmäld
- 2000-01-18
- Besvarad
- 2000-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:411
av Helena Bargholtz (fp) till jordbruksminister Margareta Winberg om könsfördelningen i RegeringskanslietKonstitutionsutskottet har granskat jämställdheten inom Regeringskansliet. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive tjänstekategorier är förhållandevis små. Men det brister när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män inom de högsta och lägsta lönekategorierna. Bland departementssekreterarna och de rättssakkunniga är könsfördelningen förhållandevis jämn. Men i de högre och lägre löneskikten blir fördelningen skevare. Kvinnornas representation i den lägsta lönekategorin är nära nog spegelvänd i förhållande till deras andel i den högsta chefskategorin.
Det är trist att behöva konstatera att staten inte kan leva upp till sitt ansvar som föregångare och förebild på jämställdhetsområdet. Regeringskansliet har dock uttalat avsikten att fortsätta arbetet med att utjämna könsfördelningen.
Jag vill därför fråga jordbruksministern vilka konkreta och snabba åtgärder som statsrådet är beredd att vidta för att minska den ojämna könsfördelningen inom sitt departement.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:411 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 1999/2000:411 om könsfördelningen i Regeringskansliet
Jordbruksminister Margareta Winberg
Helena Bargholtz har frågat mig om vilka konkreta och snabba åtgärder som jag är beredd att vidta för att minska den ojämna könsfördelningen inom Jordbruksdepartementet.
Jordbruksdepartementets ledningsgrupp består av sammanlagt tolv personer varav fem är kvinnor. Under de tre senaste åren har fem av dess tjänster nyrekryterats, fyra kvinnor och en man och nettoökningen av kvinnorna inom denna chefsgrupp är tre.
I handläggargruppen är kvinnorna antalsmässigt i majoritet (57 %) och när det gäller assistentgruppen har departementet den i samhället traditionella könsfördelningen.
I samband med rekryteringar, framför allt till chefstjänster, har vi inom departementet medvetet lyft fram könsfördelningen som en aspekt, vilket också har givit genomslag i rekryteringarna. En dominerande fråga för Jordbruksdepartementet är bemanningen inför Sveriges ordförandeskap i EU 2001. Vid departementets nominering av kandidater till ordförandeposter i de ca 50 arbetsgrupperna har målet varit en jämn könsfördelning.
När det gäller den sneda könsfördelningen inom assistentgruppen kan jag konstatera att det är en spegling av arbetsmarknaden i stort. Det är ytterst sällan män söker assistenttjänster. De få män som varit anställda inom departementet som assistenter har dessutom stannat kort tid för att sedan gå vidare till helt andra områden.
Min uppfattning är att vi inom departementet har uppnått en ökad medvetenhet om jämställdhetsperspektivet när det gäller rekrytering, lönesättning och andra arbetsmiljörelaterade frågor. Det är framför allt vid rekrytering, löneförhandling och i samband med kompetensutveckling som vi har konkreta möjligheter att vidta åtgärder för en bättre könsbalans inom organisationen. För mig är det viktigt att vi fullföljer det inre arbetet i departementet med en fortsatt och ökad hänsyn till jämställdhetsperspektivet när det gäller kompetensförsörjning, organisation och arbetsmiljöfrågor.
Många av våra handläggare är i det skedet i livet då föräldraskap och arbete ska förenas. Inte minst arbetets organisation och planering har stor betydelse för hur dessa roller kan uppfyllas. En annan viktig fråga för departementet som arbetsgivare är därför att skapa goda förutsättningar för medarbetarna att förena arbete och föräldraskap. En förmån som finns i det statliga anställningsavtalet är föräldrapenningtillägget, som är en kompletterande ersättning utöver den lagstadgade föräldrapenningen. Som arbetsgivare har departement och myndigheter ur denna aspekt något positivt att erbjuda småbarnsföräldrar. Vi har under de senaste åren haft en alltför stor personalomsättning och det är därför viktigt för verksamheten att vår personal vill återgå till arbete hos departementet efter föräldraledigheten. Detta gäller naturligtvis oavsett kön, men erfarenhetsmässigt vet vi att det är en fråga som är särskilt betydelsefull för kvinnorna. En fråga som vi särskilt kommer att uppmärksamma i detta sammanhang är hur det ökade resandet, som EU-medlemskapet inneburit, påverkar denna grupp medarbetare.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.