könsfördelningen i Regeringskansliet
Skriftlig fråga 1999/2000:410 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-21
- Besvarad
- 2000-01-12
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:410
av Helena Bargholtz (fp) till utrikesminister Anna Lindh om könsfördelningen i RegeringskanslietKonstitutionsutskottet har granskat jämställdheten inom Regeringskansliet. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive tjänstekategorier är förhållandevis små. Men det brister när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män inom de högsta och lägsta lönekategorierna. Bland departementssekreterarna och de rättssakkunniga är könsfördelningen förhållandevis jämn. Men i de högre och lägre löneskikten blir fördelningen skevare. Kvinnornas representation i den lägsta lönekategorin är nära nog spegelvänd i förhållande till deras andel i den högsta chefskategorin.
Det är trist att behöva konstatera att staten inte kan leva upp till sitt ansvar som föregångare och förebild på jämställdhetsområdet. Regeringskansliet har dock uttalat avsikten att fortsätta arbetet med att utjämna könsfördelningen.
Jag vill därför fråga utrikesministern vilka konkreta och snabba åtgärder som statsrådet är beredd att vidta för att minska den ojämna könsfördelningen inom sitt departement.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:410 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 1999/2000:410 om könsfördelningen i Regeringskansliet
Utrikesminister Anna Lindh
Helena Bargholtz har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att minska den ojämna könsfördelningen inom Utrikesdepartementet.
Den ojämna könsfördelningen inom UD är ett problem. UD har av tradition varit ett mansdominerat departement. Trots framsteg under senare år har vi fortfarande inte uppnått tillfredsställande könsfördelning. Problemen kvarstår framför allt på chefsnivå.
Uppföljningen av UD:s jämställdhetsplan visar dock att jämställdheten på UD går framåt. Resultatet av UD:s årliga handläggarantagning de senaste tio åren har bidragit till att över 55 % av UD:s yngre handläggare är kvinnor. Utnämningar av kvinnor till mellangradsnivå (kansliråd och ambassadråd) har ökat och målet för år 2000 är 40 % kvinnor. Detta kommer att skapa ett brett underlag för framtida utnämningar av kvinnliga chefer, där det fastlagda målet för år 2000 är 25 %.
Jag vill framhålla att jämställdhetsaspekten beaktas mycket noga vid varje ny chefsutnämning. Den genomsyrar det löpande rekryterings- och bemanningsarbetet. Jag har verkat för att få en hög andel kvinnor som ordförande i olika arbetsgrupper under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.
Vi fortsätter att arbeta intensivt med att förbättra jämställdheten. Utöver vad som redan uppnåtts ska vi vidta ytterligare konkreta och snabba åtgärder för att uppnå tillfredsställande jämställdhet inom utrikesförvaltningen. Vissa sådana insatser är redan påbörjade och ingår i verksamhetsplaneringen för de närmaste åren. Som exempel kan jag nämna särskilt stöd för kvinnliga kansliråd, insatser för föräldralediga samt utbildning för enhetschefer i jämställdhetsfrågor.
Jag vill betona att jämställdhetsarbetet också måste ses som en relativt långsiktig process. Vi kommer självfallet att fortsätta att arbeta intensivt med detta till dess att vi har uppnått den fulla jämställdhet som är vårt mål.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.