könsfördelningen i Regeringskansliet
Skriftlig fråga 1999/2000:409 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-21
- Besvarad
- 2000-01-10
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:409
av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Laila Freivalds om könsfördelningen i RegeringskanslietKonstitutionsutskottet har granskat jämställdheten inom Regeringskansliet. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive tjänstekategorier är förhållandevis små. Men det brister när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män inom de högsta och lägsta lönekategorierna. Bland departementssekreterarna och de rättssakkunniga är könsfördelningen förhållandevis jämn. Men i de högre och lägre löneskikten blir fördelningen skevare. Kvinnornas representation i den lägsta lönekategorin är nära nog spegelvänd i förhållande till deras andel i den högsta chefskategorin.
Det är trist att behöva konstatera att staten inte kan leva upp till sitt ansvar som föregångare och förebild på jämställdhetsområdet. Regeringskansliet har dock uttalat avsikten att fortsätta arbetet med att utjämna könsfördelningen.
Jag vill därför fråga justitieministern vilka konkreta och snabba åtgärder som statsrådet är beredd att vidta för att minska den ojämna könsfördelningen inom sitt departement.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:409 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 10 januari
Svar på fråga 1999/2000:409 om könsfördelningen i Regeringskansliet
Justitieminister Laila Freivalds
Helena Bargholtz har frågat mig om vilka konkreta och snabba åtgärder jag är beredd att vidta för att minska den ojämna könsfördelningen inom Justitiedepartementet.
Jag kan till en början konstatera att på den högsta nivån inom Justitiedepartementet är båda statsråden och den ena av statssekreterarna kvinnor. Bland chefstjänstemän och departementsråd finns 9 kvinnor och 22 män. Om också kansliråden räknas in i denna krets är fördelningen 27 kvinnor och 37 män. Bland handläggarna är fördelningen jämn, 60 kvinnor och 58 män. Av de 30 assistenterna är däremot bara 3 män.
Regeringskansliet har som ett prioriterat mål för sin egen verksamhet att jämna ut den sneda könsfördelningen som fortfarande finns kvar speciellt för de högsta respektive lägsta befattningsskikten.
All policy för rekrytering, lönesättning m.m. har utformats i enlighet med den målsättningen. Justitiedepartementet arbetar liksom övriga departement inom den ramen. Under det senaste året har exempelvis departementet breddat rekryteringen av assistenter så att två av fem nyrekryteringar avser män. En annan angelägen uppgift är att entusiasmera fler lämpade kvinnliga handläggare att söka utveckling på chefsnivå. Det handlar då om att bredda basen av kvinnliga chefsämnen, som aktivt söker chefsbefattningar.
Det är viktigt att slå fast att fördelningen mellan kvinnor och män självfallet är en spegling av förhållandena på arbetsmarknaden i stort. Fortfarande finns det generellt sett för få kvinnor på högre befattningar, och för få män på lägre befattningar på den svenska arbetsmarknaden.
Att utveckla jämställdheten i samhället är en av de viktigaste politiska uppgifterna som regeringen har åtagit sig. Det är också en av de uppgifter som regeringen prioriterar högst. Uppgiften fordrar omfattande och målmedvetna insatser över politikens hela bredd. Det handlar alltså inte bara om arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan i lika hög grad om attitydförändringar, förändringar inom skolans, familjepolitikens och socialpolitikens områden, etc.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.