Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

konsekvenserna vid privatisering av krig

Skriftlig fråga 2003/04:1528 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-17
Besvarad
2004-08-27
Besvarad
2004-08-31
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 augusti

Fråga 2003/04:1528

 av Carina Hägg (s) till utrikesminister Laila Freivalds om konsekvenserna vid privatisering av krig

Den internationella rätten, inklusive den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, måste följas av alla stater. En stat har ansvar för samtliga personer under sitt befäl. Men när krig privatiseras förs ansvar över till storföretag, säkerhetsföretag, legoknektar och yrkesmördare. Ansvaret blir oklarare, vem ställs till ansvar för eventuella övergrepp? Den i dag okontrollerade utveckligen oroar även det internationella förbundet för livvakter och säkerhetsföretag. Det är därför angeläget att gråzoner i ansvarsfrågan synliggörs och åtgärdas. Det är också angeläget att uppmärksamma att privatiseringen av krig och konflikter är ett sätt att kringgå den internationella brottmålsdomstolen, ICC. Enskilda länders lagstiftning är oftast otillräcklig och konventionen har få undertecknare.

Jag vill fråga:

Vilka initiativ har utrikesministern vidtagit för att klarlägga konsekvenserna för folkrätten liksom för den internatinella brottmålsdomstolen, ICC, vid privatisering av krig och konflikter?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1528 besvarad av Laila Freivalds

den 27 augusti

Svar på fråga 2003/04:1528 om konsekvenserna vid privatisering av krig

Utrikesminister Laila Freivalds

Carina Hägg har frågat mig vilka initiativ jag vidtagit för att klarlägga konsekvenserna för folkrätten liksom för den internationella brottmålsdomstolen, ICC, vid privatisering av krig och konflikter.

En stat har ansvar för samtliga personer under sitt befäl, och detta oavsett om personerna tillhör reguljära styrkor eller inte. Den internationella rätten, inklusive den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, måste följas av statens samtliga företrädare, vare sig de är omedelbart underställda statliga eller privata uppdragsgivare.

Det bör betonas att alla individer är personligt ansvariga för brottsliga handlingar de begår, enligt den internationella humanitära rätten eller nationell straffrätt. För att dessa individer ska kunna ställas till ansvar krävs att både den internationella straffrätten och de nationella rättssystemen fungerar tillfredsställande.

Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, är en viktig komponent härvidlag. Domstolen har jurisdiktion över folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Straffansvaret är individuellt, och har inget att göra med vem individen är anställd av eller verkar för. Den huvudsakliga avsikten med ICC är att få slut på straffriheten som hittills i stor utsträckning förekommit beträffande denna typ av brott genom att i första hand lägga ansvaret på länderna att själva utreda och lagföra brott och, i andra hand, tillhandahålla en internationell instans i ICC.

Sverige arbetar aktivt för att stärka det internationella straffrättsliga systemet, bland annat genom stöd till ICC och de tillfälliga krigsförbrytartribunalerna. Som ett led i uppföljningen av Stockholm International Forum 2004 om förebyggande av folkmord, liksom i uppföljningen av den europeiska säkerhetsstrategin, har Sverige också tagit ett flertal initiativ inom EU till ett utvecklande av unionens politik, både vad avser internationellt samarbete för att åtala krigsförbrytare och vad avser övervakning och efterlevnad av den internationella humanitära rätten. Sverige följer mycket aktivt utvecklingen på detta område också i andra forum.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.