konsekvenserna av EU:s sockerreform

Skriftlig fråga 2004/05:1668 av Lantz, Kenneth (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-20
Anmäld
2005-05-20
Besvarad
2005-05-25
Svar anmält
2005-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 maj

Fråga 2004/05:1668

av Kenneth Lantz (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om konsekvenserna av EU:s sockerreform

Sockerpriset inom EU upprätthålls genom importtullar. Efter påtryckningar från Världshandelsorganisationen, WTO, har EU-kommissionen föreslagit att sockerpriset i EU sänks.

Detta kommer att få konsekvenser för såväl svenska odlare som odlare i utvecklingsländer. Svensk sockerbetsodling är viktig för landet. Näringen sysselsätter omkring 10 000 personer, allt från odlare till transportsektor och förädlingsindustri. I och med reformen kan stora delar av sockerbetsodlingen komma att läggas ned, eftersom odlingen kommer att bli olönsam. Detta skulle slå oerhört hårt, inte minst i Skåne som jag ju känner väl.

I de fattigaste delarna av världen kommer sockerreformen att urholka marknaden. Ett exempel är Moçambique. Enligt en artikel i DN i maj 2005 har Moçambique byggt upp sin sockerindustri, efter årtionden av förfall, med en öppen europeisk jordbruksmarknad för ögonen. Värdet på den europeiska marknaden kommer dock att minska i takt med att priset på socker sänks inom unionen, vilket kommer att slå hårt mot bland annat Moçambique. Reformen kommer inte att hjälpa de fattiga länderna ur sin fattigdomsfälla, snarare hålla dem kvar i ett biståndsberoende från oss i den rikare delen av världen.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att sockerbetor fortsättningsvis ska vara en lönsam gröda att odla både i Sverige och i fattigare delar av världen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1668 besvarad av

den 25 maj

Svar på fråga 2004/05:1668 om konsekvenserna av EU:s sockerreform

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Kenneth Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sockerbetor fortsättningsvis ska vara en lönsam gröda att odla både i Sverige och i fattigare delar av värden.

Betodlingen i Sverige är en av de mest lönsamma grödorna och var så redan innan EU-medlemskapet då priset steg med 40 %.

Svensk betodling bedöms av både kommissionen och av svenska analyser kunna fortleva även efter en genomförd reform, dock något reducerad.

Vad gäller utvecklingsländernas möjligheter till produktion är det oundvikligt att reformen resulterar i att vissa länder blir tvungna att överväga om det är klokt att fortsätta med sockerproduktion eller gå över till andra alternativ. Den handlingsplan för AVS-länderna som kommissionen lagt fram innebär att varje land analyseras individuellt för att hitta stöd under en övergångsperiod som passar det enskilda landet.

Sockersektorn är i dag den enda oreformerade jordbrukssektorn och regleringen har varit till stor skada för tredjeländer. En reform är nödvändig, inte minst för u-ländernas skull. Även yttre påtryckningar från WTO gör att en reform måste ske då det i april kom ett panelutslag som slog fast att EU:s sockerreglering är oförenlig med WTO-reglerna.

Kommissionens förslag väntas komma den 22 juni.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.