Till innehåll på sidan

Konsekvenserna av brexit för Sveriges säkerhetspolitiska linje

Skriftlig fråga 2020/21:1176 av Pål Jonson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-04
Överlämnad
2021-01-05
Anmäld
2021-01-07
Svarsdatum
2021-01-13
Sista svarsdatum
2021-01-13
Besvarad
2021-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Enligt den svenska solidaritetsförklaringen kommer Sverige inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Solidaritetsförklaringen är sedan 2009 en central del av Sveriges säkerhetspolitiska linje och finner stöd i artiklarna 42.7 och 222 i Lissabonfördraget. Utgångspunkten är att säkerhet byggs bäst i samverkan med andra länder.

Som en konsekvens av det nya avtalet mellan EU och Storbritannien kommer det inte att upprättas något institutionellt samarbete inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken mellan parterna.  Det innebär även att Storbritannien till skillnad från EU-medlemmar och nordiska länder per definition inte heller innefattas av den svenska solidaritetsdeklarationen. Detta problem har lyfts av Försvarsberedningen samt i totalförsvarspropositionen. På sidan 75 i totalförsvarspropositionen framgår:

”Försvarsberedningen har uttalat att Sverige, i förhandlingarna om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien, ska verka för att Storbritannien fortsatt utgör del av EU:s säkerhetspolitiska gemenskap och därmed omfattas av den svenska solidaritetsförklaringen. Regeringen instämmer i att en säkerhetspolitisk gemenskap mellan EU och Storbritannien ligger i Sveriges intresse.”

Storbritannien spelar en central roll för säkerhet och stabilitet i Sveriges närområde. Landet har huvudansvaret för Natos stridsgrupp i Estland och är initiativtagare till snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force. Sverige har även ett nära bilateralt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete med Storbritannien. Det är därför både angeläget och naturligt att landet innefattas av den svenska solidaritetsförklaringen.

Mot bakgrund av att det nu är klarlagt att Storbritannien inte kommer att utgöra del av EU:s säkerhetspolitiska gemenskap vill jag fråga utrikesminister Ann Linde: 

 

Avser ministern och regeringen att genomföra en översyn av Sveriges säkerhetspolitiska linje med syftet att solidaritetsförklaringen även ska innefatta Storbritannien?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1176 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på fråga 2020/21:1176 av Pål Jonson (M) Konsekvenserna av brexit för Sveriges säkerhetspolitiska linje och fråga 2020/21:1181 av Pål Jonson (M) Konsekvenserna av ett avtalslöst brexit inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken

Pål Jonson har frågat vilka åtgärder som vidtogs av mig och regeringen under brexitförhandlingarna för att säkra att det nya avtalet skulle innefatta samarbete kring utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, och vilka konsekvenser det medför för svenska intressen att avtalet nu inte innefattade dessa dimensioner. Pål Jonsson har även frågat om jag och regeringen avser att genomföra en översyn av Sveriges säkerhetspolitiska linje med syftet att solidaritetsförklaringen även ska innefatta Storbritannien. Jag väljer att besvara dessa frågor samlat.

Regeringen har kontinuerligt framhållit att det hade varit önskvärt med ett avtal mellan EU och Storbritannien som även omfattar samarbete kring utrikes-, säkerhets och försvarspolitiska frågor. Vi kan dock konstatera att detta inte varit en prioriterad fråga för Storbritannien under de förhandlingar som nu genomförts. Storbritannien har samtidigt uttryckt att landets åtaganden kopplat till europeisk säkerhet står fast, inte minst genom medlemskapet i Nato och andra multilaterala och bilaterala samarbeten. Regeringen välkomnar detta.

En fortsatt nära relation till Storbritannien är ett centralt intresse för Sverige. Vi kan konstatera att det finns en ömsesidig önskan om att upprätthålla och fördjupa samarbetet inom det utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området. Det nära bilaterala försvarspolitiska samarbetet med Storbritannien sker i allt väsentligt utanför EU-ramen.

Så som aviserades i regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025 förs en dialog med Storbritannien om hur den bilaterala säkerhetspolitiska relationen kan utvecklas efter utträdet ur EU.

Stockholm den 13 januari 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.