Konsekvenser vid påfunnet föräldrafrämlingskap
Skriftlig fråga 2024/25:331 av Runar Filper (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-24
- Överlämnad
- 2024-10-25
- Anmäld
- 2024-11-05
- Svarsdatum
- 2024-11-06
- Besvarad
- 2024-11-06
- Sista svarsdatum
- 2024-11-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Efter en överenskommelse mellan regeringen och partierna i Danmark får samarbetssabotage, inklusive föräldraalienation, en framträdande plats i föräldraansvarslagen, och konsekvensen av sabotaget görs till en av lagens grundläggande principer.
Centralt är också att det inte kommer att innebära att en förälder som har verkliga skäl att avbryta barnets umgänge med den andra föräldern avstår från att göra det av rädsla för att bli anklagad för samarbetssabotage eller föräldraalienation.
Avtalet ska stärka barnets rätt till båda föräldrarna. Det är föräldrarnas skyldighet att se till att barnet inte används som ett vapen. Därför ska samarbetstrakasserier, inklusive föräldrafrämlingskap, i större utsträckning än i dag stoppas, samt där detta är till barnets bästa få konsekvenser för föräldern som försvårar barnets kontakt med den andra föräldern och medvetet undergräver dennes anknytning till barnet.
Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer blir därför följande:
Har ministern och regeringen, i likhet med vårt grannland, för avsikt att se över hur man vid påfunnet föräldrafrämlingskap och medveten underminering av den andra förälderns föräldraskap kan införa konsekvenser även i svensk lagstiftning?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:331 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:331 Konsekvenser vid påfunnet föräldrafrämlingskap
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:331 av Runar Filper (SD)
Konsekvenser vid påfunnet föräldrafrämlingskap
Runar Filper har frågat mig om jag och regeringen, i likhet med vårt grannland Danmark, har för avsikt att se över hur man vid påfunnet föräldrafrämlingskap och medveten underminering av den andra förälderns föräldraskap kan införa konsekvenser även i svensk lagstiftning.
Jag har under året besvarat flera liknande riksdagsfrågor och en interpellation från Runar Filper. Som jag framhållit då är det barnets bästa som är avgörande vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det ankommer på domstolen att göra en bedömning av vad som är barnets bästa i varje enskilt fall. Som utgångspunkt är det i de flesta fall bäst för barnet att båda föräldrarna är delaktiga i barnets förhållanden och tar ansvar för barnet. Så är dock inte alltid fallet.
Föräldrars önskan om umgänge får aldrig gå före risken för att ett barn far illa. På familjerättens område har regeringen nyligen i propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) föreslagit ändringar i föräldrabalken för att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar. Risken för att barn far illa ges genom förslaget en särskilt framträdande plats vid bedömningen av vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Förslagen betonar bl.a. att det är barnets – inte förälderns – intresse av umgänge som är avgörande.
När föräldrar har en vårdnadstvist kan det tyvärr förekomma att barn hamnar i kläm och påverkas av sina föräldrar. Det är naturligtvis viktigt att barns rättighet att fritt få uttrycka sina åsikter, eller perspektiv, i frågor om vårdnad, boende och umgänge så långt möjligt garanteras. Barn ska inte utsättas för otillbörlig påverkan, pressas att ange en viss vilja eller uppfattning eller fråntas möjligheten att komma till tals. Det gäller redan i dag och följer bland annat av barnkonventionen.
Det är självfallet intressant att följa debatten i våra grannländer. Vi står ofta inför liknande utmaningar både på familjerättens och andra områden. Mitt fokus när det gäller frågor om vårdnad, boende och umgänge ligger för närvarande på att överväga hur barnets ställning i processen kan stärkas ytterligare, detta inte minst utifrån det som framkom vid det rundabordssamtal som jag bjöd in till i våras.
Stockholm den 6 november 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.