Konsekvenser för sjuka och föräldralediga av ändringar i semesterlönelagen
Skriftlig fråga 2009/10:105 av Jarl Beck, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-10-19
- Inlämnad
- 2009-10-19
- Besvarad
- 2009-10-28
- Svar anmält
- 2009-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 oktober
Fråga
2009/10:105 Konsekvenser för sjuka och föräldralediga av ändringar i semesterlönelagen
av Inger Jarl Beck (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I proposition 2009/10:4 sägs det att semesterlönelagen ska förenklas och redaktionella förändringar göras. Läser man vidare kan man se att förenklingarna innebär rena försämringar för sjuka och föräldralediga när det gäller beräkning av intjänad semester. De uppenbara positiva effekterna lyser med sin frånvaro.
Näringsminister Maud Olofsson och regeringen talar ofta om hur de ska underlätta för företagare och entreprenörer. Regeringen har också som uttalat mål att sänka företagens administrativa regelkostnader med 25 procent till 2010. Ett annat mål som regeringen har är att regelförenklingarna ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag.
Näringslivets regelnämnd har låtit SKOP göra en undersökning, Regelbarometern, för att undersöka hur företagare ser på regeringens förändringsarbete. Över 80 procent i undersökningen kände till att regeringen sysslar med ett förändringsarbete men bara 11 procent anser att det blivit mycket eller något enklare. Över 70 procent av de tillfrågade upplever att det inte skett någon förändring.
Min fråga till näringsministern är därför:
Avser näringsministern att vidta några åtgärder med anledning av vad som anförs ovan om konsekvenser av förslagen i propositionen för sjuka och föräldralediga?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:105 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2009/10:105 Konsekvenser för sjuka och föräldralediga av ändringar i semesterlönelagen
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Inger Jarl Beck har frågat om näringsministern kommer att vidta några åtgärder med anledning av konsekvenserna för sjuka och föräldralediga av förslagen i propositionen 2009/10:4 om en förenklad semesterlag med mera. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Semesterlagen är en tekniskt komplicerad lag. Den omfattar samtliga arbetsgivare och arbetstagare och tillämpas ofta flera gånger per år för varje anställd. Regeringen anser därför att det finns skäl att förenkla den.
Vad först gäller konsekvenserna för föräldralediga innebär förslaget endast att alla som uppbär tillfällig föräldrapenning kommer att behandlas lika i semesterhänseende. I dag finns ingen begränsning i semesterlagen under vilken tid frånvaron är semesterlönegrundande när arbetstagaren vårdar ett eget barn som är äldre än tolv år och vid en överlåtelse av tillfällig föräldrapenning. Regeringen anser inte att en skillnad mellan olika slag av ledigheter med tillfällig föräldrapenning är motiverad. Dessutom är det komplicerat för en arbetsgivare att hålla reda på enligt vilken bestämmelse i lagen om allmän försäkring arbetstagaren erhåller tillfällig föräldrapenning. Även denna typ av frånvaro med tillfällig föräldrapenning bör därför vara semesterlönegrundande i 120 dagar per intjänandeår, eller i 180 dagar om föräldern är ensamstående. I övrigt föreslås ingen förändring av reglerna om semesterintjänande under frånvaro på grund av föräldraledighet.
När det gäller frånvaro på grund av sjukdom föreslås inga förändringar av under hur många frånvarodagar per år som arbetstagaren tjänar in semester. Den förändring som föreslås beträffande semesterlönegrundande frånvaro hänför sig till den bortre gräns för hur länge semester kan intjänas under sammanhängande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada. Enligt förslaget upphör rätten att tjäna in semester under frånvaro som beror på sjukdom och arbetsskada, om arbetstagaren har varit frånvarande ett helt intjänandeår. Med detta avses när frånvaron kontinuerligt pågått under perioden den 1 april till den 31 mars. För den som insjuknar under ett pågående intjänandeår är således 180 dagar det året semesterlönegrundande och därtill 180 dagar under det följande året. Avser frånvaron arbetsskada är hela året semesterlönegrundande. I dag upphör rätten att tjäna in semester under frånvaro på grund av sjukdom och arbetsskada först när den har pågått i två hela intjänandeår.
Avgränsningen till ett helt år i stället för två är en naturlig anpassning till ettårsgränsen i de nya sjukskrivningsreglerna och innebär samtidigt en väsentlig administrativ förenkling. De allra flesta arbetstagare som är frånvarande från sitt arbete på grund av sjukdom kommer även fortsättningsvis att tjäna in semester under hela sin sjukskrivningsperiod. Jag vill också understryka att en ny period under vilken semester intjänas vid sjukfrånvaro påbörjas om arbetstagaren avbryter sjukfrånvaron och träder i tjänst i minst 14 dagar.
Det föreslås även att arbetsgivarens ansvar för att betala semesterlön för sjukfrånvaro på deltid upphör efter samma period som vid heltidssjukskrivning. Jag anser att detta är rimligt. Den tidsperiod under vilken arbetsgivaren står för kostnaden för semesterlön som intjänas under frånvaro bör inte styras av arbetstagarens sjukskrivningsgrad.
Förslaget till ändrad semesterlag innebär samtidigt att arbetstagares möjligheter att få betald semesterledighet efter en längre tids sjukdom förbättras jämfört med i dag eftersom semesterdagar som inte kan tas ut på grund av sjukdom kan föras över till kommande semesterår. I dag omvandlas dessa semesterdagar i stället regelmässigt till ekonomisk ersättning.
Förslaget till ändring i semesterlagen innebär också att korttidsanställdas rätt till semester förstärks genom att semester ska kunna överföras från en kort anställning till en annan hos samma arbetsgivare. Därtill tas det undantag bort som gör att vissa korttidsanställda i dag helt saknar rätt till semesterledighet.
Huvudsyftet med ändringarna är att förenkla reglerna i vad som allmänt betraktas vara en av de mest komplicerade arbetsrättsliga lagarna. Detta är till stor nytta för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Min uppfattning är att förslaget leder till en mer lättillämpad lagstiftning. De materiella ändringar som föreslås är balanserade ur såväl arbetstagar- som arbetsgivarsynpunkt.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.