Till innehåll på sidan

Konsekvenser av restriktionerna för att stoppa svinpesten

Skriftlig fråga 2023/24:264 av Åsa Eriksson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-15
Överlämnad
2023-11-16
Anmäld
2023-11-17
Svarsdatum
2023-11-22
Besvarad
2023-11-22
Sista svarsdatum
2023-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Utbrottet av svinpest i Västmanland slår hårt mot alla som bor och verkar i det område som av Jordbruksverket utpekats som smittad zon. Zonen, som innefattar hela Fagersta kommun och 97 procent av Norbergs kommun plus delar av de kringliggande kommunerna, är belagda med enorma restriktioner för privatpersoner, föreningar och företag. I det som kallas smittad zon får man inte vistas i skogen för att inte riskera att skrämma vildsvin in i det område, kärnområdet, där smittade svin hittats.

Ansvariga myndigheter har agerat föredömligt snabbt och resolut vid detta första utbrott av svinpest i Sverige. Det är oerhört viktigt att stoppa smittan innan den sprider sig. Men det är också av största vikt att nu, när kärnområdet med smittade svin stängslats in, väga konsekvenserna av restriktionerna utanför kärnområdet mot nyttan av desamma. Den avvägningen kan inte myndigheten ensam göra. Den avvägningen åligger regeringen att ta initiativ till.

Boende och företagare i norra Västmanland har ställt upp på ett imponerande sätt genom att ta ansvar för att smittan inte sprids till resten av landet. Trots att skogen är en helt fundamental del av många landsbygdsboendes liv tar vi nu hundpromenader, joggingturer och ridturer på asfalterade vägar i stället för i skogen. Svamp och bär kan vi plocka i andra kommuner, men de vardagliga skogsaktiviteterna har vi fått ställa in.

Hundratals personer deltar i sökandet efter döda vildsvin på den 1 000 kvadratkilometer stora ytan, ofta i mycket svår terräng. Idrottsföreningar har ställt om eller ställt in sin verksamhet eftersom ingen får gå, springa, orientera, cykla eller åka skidor i området med restriktioner. Företag har tvingats ställa in sina aktiviteter som innehåller naturturism. Många har i praktiken belagts med näringsförbud och lider stort ekonomiskt. Skogsägare kan inte röja eller avverka sin skog. Man får inte ens plocka ut träd angripna av granbarkborre, vilket gör att ännu fler träd angrips och blir värdelösa. Skogsföretagare kan inte verka i området, och nu flaggar sågverken för att de inom kort kommer att få brist på råvara. Den som hade planerat att sälja sitt hus får tänka om, för vem vill köpa en fastighet i ett område med restriktioner?

Det här får enorma konsekvenser: ekonomiskt för många aktörer, i livskvalitet, folkhälsa, föreningsliv, näringsliv, tillväxt och samhällsekonomi. Därför måste nyttan av restriktionerna hela tiden vägas mot konsekvenserna av desamma. Människor som bor och verkar i det som kallas den smittade zonen upplever sig tvärtom bortglömda, att myndigheter och regeringen inte förstår vidden av ingreppen i deras liv. De förväntar sig lättnader när kärnområdet är instänglat och inga smittade svin hittats utanför det.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

När tänker ministern och regeringen ta initiativ till en avvägning mellan nytta och konsekvenser av de restriktioner som Jordbruksverket belagt hela Fagersta och nästan hela Norberg med?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:264 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

LI2023/ 03596 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Landsbygdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:264 av Åsa Eriksson (S)
Konsekvenser av restriktionerna för att stoppa svinpesten

Åsa Eriksson har frågat mig när jag och regeringen tänker ta initiativ till en avvägning mellan nytta och konsekvenser av de restriktioner som Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) belagt hela Fagersta och nästan hela Norberg med.

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin men inte människor eller andra djurslag. Den 6 september konstaterades det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Sedan dess arbetar ansvariga myndigheter hårt för att begränsa och bekämpa smittan. Det är en mycket allvarlig situation och jag, som ansvarigt statsråd, följer därför denna fråga mycket noga.

De restriktioner som har lagts på ett nära 100 000 ha stort område sträcker sig över flera kommuner och över länsgränser. Det är förstås problematiskt för boende och de näringar och föreningar som verkar inom området. Jag har själv besökt området och pratat med berörda. Det har skett lokal samverkan och myndigheterna har anordnat öppna möten om bland annat restriktioner, stängsling, och ersättningsfrågan för att informera och ge berörda aktörer möjlighet att ställa frågor.

Enligt EU-regelverket och den svenska epizootilagen (1999:657) är Jordbruksverket behörig myndighet och ska därmed fatta beslut om bekämpningsåtgärder i samband med utbrott av allvarliga sjukdomar såsom afrikansk svinpest. Enligt regelverket ska Jordbruksverket införa de förbud och restriktioner som behövs för att säkerställa att risken för spridning av sjukdomen minimeras. Dessa åtgärder innebär oundvikligen vissa konsekvenser. Myndigheterna gör kontinuerligt en bedömning av situationen och Jordbruksverket beviljar undantag från restriktionerna för sådan verksamhet som bedöms kunna utföras inom den smittade zonen, om det finns särskilda skäl.

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har tillsammans med bland annat Trafikverket agerat föredömligt i hanteringen av utbrottet. Det är som Åsa Eriksson konstaterar oerhört viktigt att stoppa den här smittan innan den sprider sig. I samband med att myndigheterna har signalerat behov av stöd i bekämpningsarbetet har regeringen därför agerat snabbt och kraftfullt för att öka myndigheternas förmåga att bekämpa smittan.

Jag har fullt förtroende för myndigheternas förmåga att bedöma och hantera situationen samt om eller när det kan vara aktuellt att göra ändringar i tagna beslut.

Stockholm den 22 november 2023

Peter Kullgren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.