Konsekvenser av nya säkerhetskrav i näringslivet
Skriftlig fråga 2020/21:1605 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-02
- Överlämnad
- 2021-02-03
- Anmäld
- 2021-02-04
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Allt fler samhällssektorer omfattas av nya och olika säkerhetskrav. Den gemensamma faktorn är att Säkerhetspolisen får och har fått nya och utökade ansvarsuppgifter, utifrån bedömningar att skydda Sveriges inre och yttre säkerhet, skydda olika former av samhällsviktig verksamhet med mera. Det kan exempelvis handla om att pröva om viss teknik får användas, om skyddsmärkning av vissa anläggningar, om vissa anställda får utföra specifika uppgifter eller om vissa företag ska få förvärva egendom i Sverige eller inte.
Detta innebär att allt fler företag får en administrativ börda, samtidigt som det väcker frågor om näringslivets behov av och krav på transparens, förutsägbarhet och rimliga förutsättningar för att verksamheten ska kunna utvecklas och tillgodoses. Det finns stora risker att Sverige kommer att halka efter som innovationsland, och stora kostnader för säkerheten kan inverka negativt på svenskt näringslivs konkurrenskraft.
Behoven av ökad digitalisering är stora inom många samhällsviktiga områden, särskilt inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Där måste kommuner och regioner kunna anlita och samarbeta med näringslivet för att tillgodose sina behov. Säkerhetsskyddsanalyser och föreskrifter blir nödvändiga för allt fler verksamheter, och kraven på en hög säkerhet stiger.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att de ökade säkerhetskraven inte leder till men för svenskt näringsliv och svensk ekonomi?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1605 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:1605 av Katarina Brännström (M)
Konsekvenser av nya säkerhetskrav i näringslivet
Katarina Brännström har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att de ökade säkerhetskraven inte leder till men för svenskt näringsliv och svensk ekonomi.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och den ökade globaliseringen har liksom digitaliseringen och den ökade användningen av informationsteknik, i såväl näringslivet som det offentliga, inneburit nya krav på och förutsättningar för säkerhetsskyddet. Många av de verksamheter som är viktiga för det svenska samhällets funktionalitet står inte längre under direkt statligt inflytande utan bedrivs och förvaltas i stor utsträckning av enskilda aktörer. Även utländskt ägande eller inflytande är numera en realitet i sådana verksamheter.
Regeringen har tagit ett antal initiativ för att möta denna utveckling, bl.a. trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft den 1 april 2019. I lagen förtydligas att lagstiftningen gäller för alla som bedriver verksamhet, såväl i allmän som i enskild regi, där verksamheten har betydelse för Sveriges säkerhet. I lagen tydliggörs dessutom skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vikten av att genomföra säkerhetsskyddsanalyser. Väl genomförda säkerhetsskyddsanalyser ökar förutsättningarna för att säkerhetsskyddet blir väl avvägt och effektivt. Det finns även ett uttryckligt krav i lagen på att säkerhetsskyddsåtgärderna så långt det är möjligt ska utformas så att de inte medför skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen. Regeringen har också tagit fram ändringar i säkerhetsskyddslagen som gör det möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och egendom av betydelse för Sveriges säkerhet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021.
Lagstiftningen när det gäller säkerhetsskydd syftar till att skydda Sveriges säkerhet och det allra mest skyddsvärda i samhället. Samtidigt är det viktigt att andra intressen bejakas som bl.a. att främja direktinvesteringar, innovation och konkurrenskraft. Det är också viktigt att understryka att säkerhet och ekonomisk tillväxt och företagande inte bör ses som motpoler utan tvärtom som ömsesidigt förstärkande.
Regeringens utgångspunkt är att den samlade regelgivningen ska bidra till att säkra de ekonomiska, miljömässiga och sociala värden som enskilda regler syftar till att skydda, samtidigt som proportionalitetsprincipen beaktas och företagens konkurrenskraft och tillväxtförmåga främjas. När det gäller förenklingspolitiken avser regeringen att återkomma i närtid med nya mål som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga.
Stockholm den 9 februari 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.