Konsekvenser av nordiskt skatteavtal

Skriftlig fråga 2009/10:276 av Larsson, Lars Mejern (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2009-12-03
Inlämnad
2009-12-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2009-12-10
Svar anmält
2009-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga

2009/10:276 Konsekvenser av nordiskt skatteavtal

av Lars Mejern Larsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Förändringar i det nordiska skatteavtalet, som gäller från årets början, kan få omfattande ekonomiska konsekvenser för dem som bor och arbetar i olika nordiska länder. Det gäller framför allt hundratals värmlänningar som arbetar i Norge, men har blivit arbetslösa eller långtidssjukskrivna.

Anledningen till detta är bland annat att Skatteverket i Sverige inte räknar in den så kallade trygdeavgift, som man betalar in i Norge, när man tar ut mellanskillnaden mellan norsk och svensk skatt. För en industriarbetare med normallön kan detta innebära betydande belopp i kvarskatt beroende på hur länge man har varit permitterad eller sjuk. Det drabbar redan utsatta personer hårt, eftersom effekterna inte har varit kända för de berörda och som därför inte har kunnat förbereda sig.

Den fria rörligheten mellan nordiska länder har inneburit att mycket av arbetsmarknads- och sociallagstiftning är gemensam. Arbetsmarknadsministern har framhållit att det har varit en prioriterad fråga för regeringen att lösa återstående gränshinder inom arbetsmarknadspolitiken. Aktuella problem för arbetslösa – byråkratin kring blankett E301 – diskuterades så sent som förra veckan i riksdagen. Debatten hade knappt hunnit ta slut förrän problemet med skatter blev känt. Uppenbart återstår det fortfarande en del att göra inom området.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att hindra att nordiskt skatteavtal får ovan beskrivna konsekvenser?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:276 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 10 december

Svar på fråga

2009/10:276 Konsekvenser av nordiskt skatteavtal

Finansminister Anders Borg

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra vissa konsekvenser av det nordiska skatteavtalet.

Frågeställaren beskriver en situation med en person som arbetat i Norge och är bosatt i Sverige och får ersättningar i anledning av att han eller hon blivit arbetslös eller sjuk. För utbetalningar från Norge i enlighet med norsk sociallagstiftning gäller enligt skatteavtalet att såväl Norge som Sverige har rätt att beskatta inkomsten och att Sverige, om den skattskyldige är bosatt här, ska avräkna den norska skatten vid debitering av den svenska skatten på inkomsten. Enligt frågeställaren förekommer det att personer i den beskrivna situationen får kvarskatt eftersom Sverige inte räknar in den norska trygdeavgiften när mellanskillnaden mellan norsk och svensk skatt ska tas ut.

Den norska trygdeavgiften är ingen skatt utan en socialavgift. Avgiften omfattas därför inte av skatteavtalet och hänsyn till den kan inte tas vid beräkning av det belopp som får avräknas från svensk skatt. Vilket socialförsäkringssystem den enskilde ska tillhöra vid arbete och bosättning i olika länder, och därmed var socialavgifter ska betalas, regleras i stället genom ingångna konventioner om social trygghet eller, som i förevarande fall, av EU-rätten. Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet anger som huvudregel att en person bara ska tillhöra ett socialförsäkringssystem, normalt arbetsstatens. I den beskrivna situationen tillhör personerna det norska socialförsäkringssystemet och ska således erlägga till exempel trygdeavgift i Norge. Å andra sidan debiteras inga svenska socialavgifter på inkomsten, det vill säga de skattskyldiga behöver inte betala allmän pensionsavgift.

Åtskillnaden mellan socialavgifter och inkomstskatt är grundläggande för den internationella skatte- och socialavgiftsrätten. Såväl vår interna lagstiftning som våra internationella överenskommelser bygger på denna uppdelning. Av denna anledning och eftersom fördelningen av socialförsäkringstillhörighet styrs av EU-rätten är det inte praktiskt möjligt att genomföra ändringar i denna fördelning, till exempel genom avsteg i relation till enskilda stater. Jag har därför inte för avsikt att vidta några åtgärder för att förändra regelsystemet i den delen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.