Konsekvenser av förändrad hyressättning
Skriftlig fråga 2007/08:1491 av Lundh, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-07-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-08-11
- Anmäld
- 2008-08-14
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1491 Konsekvenser av förändrad hyressättning
av Fredrik Lundh (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
I en TT-intervju i våras sade statsrådet Mats Odell följande om ett reformerat hyressättningssystem: ”Det kommer inte att införas marknadshyror i Sverige. Och ingen kommer att behöva lämna sitt boende på grund av ändrad hyressättning.” Statsrådet fortsatte att försäkra det svenska folket med att säga att trygghet i boendet är en viktig princip. Men hur man ska undvika att människor inte får råd att bo kvar, om hyrorna höjs med 5 procent under tio år, kunde statsrådet inte säga utan statsrådet hänvisade till att även lönerna stiger under motsvarande period.
Statsrådets uttalande är problematiskt av flera skäl. Det förutsätter reallöneökningar som inte äts upp av inflationen som i dag är den högsta sedan vi hade en borgerlig regering förra gången. Den långa perioden med ökade reallöner är nu bruten. Då det förslag som ligger föreslår ett tak på max 5 procent ökade hyror per år måste lönerna i de attraktiva orterna öka realt med 5 procent. Uttalandet är ännu mer problematisk för de sjuka och arbetslösa som har sett sina inkomster sjunka med anledning av den moderatledda överhetsregeringens hjärtlösa politik.
Vad avser statsrådet att göra för att garantera att ingen tvingas flytta från sin bostad till följd av ett reformerat hyressättningssystem?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1491 besvarad av Statsrådet Mats Odell
den 11 augusti
Svar på fråga
2007/08:1491 Konsekvenser av förändrad hyressättning
Statsrådet Mats Odell
Fredrik Lundh har frågat mig vad jag avser att göra för att garantera att ingen tvingas flytta från sin bostad till följd av ett reformerat hyressättningssystem.
Inledningsvis vill jag göra ett ganska självklart förtydligande. Hyressättningen i dag sker utan statliga ingrepp, men i enlighet med ett regelverk som tillkommit under en följd av år. Regelverket ger parterna på bostadsmarknaden ett betydande ansvar vid hyressättningen, inte minst vad gäller tillämpningen av bruksvärdesprinciperna. Dessa innebär att likvärdiga lägenheter i princip ska ha likvärdig hyra, liksom att – vid en prövning – skillnader i hyra främst ska betingas av skillnader i bruksvärdet. Bruksvärdet är i sin tur resultat av en sammanvägning av alla de egenskaper knutna till en bostad som de boende och bostadssökande värderar. Systemet är avsett att efterlikna processen vid en marknad i balans, men med en spärr gentemot kraftiga hyresförändringar till följd av bostadsbrist.
Hyresförändringar sker främst till följd av ökade kostnader eftersom de kommunala bostadsföretagen, vars hyressättning är normerande vid en prövning av hyran, behöver sätta kostnadstäckande hyror, men också till följd av förändringar i bruksvärdet eller att parterna gör en omvärdering av bruksvärdet för en viss lägenhet. I inget av dessa fall finns någon begränsning i hur mycket hyran får öka, vare sig i kronor eller i procent. Den enda spärr som finns är att hyrorna för bostäder inom den privata sektorn inte kan vara högre än hyrorna för jämförbara lägenheter i det kommunala beståndet. Förändras bruksvärdet för en bostad, exempelvis till följd av ombyggnad, kan hyran stiga till den hyra som bedöms vara riktig för den ombyggda lägenheten. Någon spärr eller begränsningsregel för hur snabbt eller med hur mycket hyran får stiga finns inte.
Det som Utredningen om allmännyttans villkor nu föreslagit är att det vid hyressättningen ska tas hänsyn till alla relevanta bruksvärdespåverkande faktorer. I betänkandet föreslås ett bevarat och utvecklat bruksvärdessystem där hyressättningssystemet i större mån än i dag ska bygga på hyresgästernas värderingar och bruksvärdesjämförelse mellan olika lägenheter blir oberoende av om fastighetsägaren till jämförelselägenheterna är ett kommunalt bostadsföretag eller privata fastighetsägare. Den faktor som särskilt lyfts fram är bostadens läge eftersom detta är en viktig egenskap som dock inte alltid beaktas på ett korrekt sätt vid hyressättningen. På vissa orter och särskilt i vissa lägen kan skillnaderna mellan den faktiska hyran i dag och en korrekt bruksvärdeshyra vara stora. För att i sådana situationer förhindra att hyrorna stiger alltför dramatiskt föreslås i betänkandet en kompletterande skyddsregel, som innebär att hyran med dagens inflation inte ska kunna höjas med mer än ca 5 procent årligen till dess att hyressättningen återspeglar en korrekt tillämpning av bruksvärdesprinciperna.
Fortfarande är detta ett förslag från Utredningen om allmännyttans villkor, varken mer eller mindre. Betänkandet är nu ute på remiss och jag tänker självklart ta del av remissinstansernas synpunkter i den fortsatta beredningen. Som jag betonat vid ett flertal tillfällen har regeringen inte någon ambition att lägga fram förslag som tillåter att hyrorna höjs så kraftigt att människor får svårt att bo kvar. Ett fungerande bruksvärdessystem är ett viktigt skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar och för att de ska känna trygghet inför framtida boendekostnader.
Inriktningen för regeringens arbete är att mellan parterna i Sverige få till stånd en lösning för de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen som skapar förutsättningar för en väl fungerande hyresmarknad och harmonierar med EG-rätten. Utredningens förslag utgör ett viktigt underlag för att få till stånd en sådan modell.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.