Konsekvensanalyserna av regeringens förslag gällande företagare
Skriftlig fråga 2020/21:628 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-20
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Företagsamhet bygger Sveriges välstånd. Det är när företagare och entreprenörer prövar sina vingar som nya idéer, produkter och tjänster växer fram. Detta skapar i sin tur jobb och genererar skatteintäkter. Ska vi ha höga ambitioner för viktiga samhällsfunktioner såsom utbildning, sjukvård och rättsväsen krävs en näringspolitik som uppskattar landets företagare.
Att driva företag i Sverige ska vara enkelt. Villkor och skatter för landets företagare ska utformas för att inte lägga orimliga bördor på företagare. Lagar och regler ska utformas så att de är enkla att tillämpa. Regelkrångel, byråkrati och onödig administration ska undvikas i största möjligaste mån.
Det är väl belagt att regeringen brister rejält i sina konsekvensanalyser av hur olika regeringsförslag påverkar Sveriges företagare. Kostnaderna för regelkrångel har dessutom ökat med mints 1 miljard per år de senaste sex åren.
Med anledning av ovan vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vad avser ministern att göra för att bryta mönstret med undermåliga konsekvensanalyser av hur regeringens förslag påverkar landets företagare?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:628 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:628 av Lars Hjälmered (M)
Konsekvensanalyserna av regeringens förslag gällande företagare
Lars Hjälmered har frågat mig vad jag avser att göra för att bryta mönstret med undermåliga konsekvensanalyser av hur regeringens förslag påverkar landets företagare.
Jag delar Lars Hjälmereds uppfattning att det ska vara enkelt att driva företag och att lagar och regler ska utformas så att de är enkla att tillämpa. Många regler som omger företagandet utgör viktiga spelregler på marknaden och har därför ett skyddsvärde. Samtidigt är det viktigt att regler utformas så att syftet nås på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Genom effektiva regler för företagandet frigörs tid och resurser för företag som istället kan läggas på att driva och utveckla verksamheten.
Konsekvensutredningar vid regelgivning ger viktiga underlag för förenklingsarbetet och för bedömningar av reglers proportionalitet. Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska dessa bl.a. innehålla uppgifter om vilken tidsåtgång regleringen kan medföra för företagen, vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader och om den får effekter av betydelse för företagen. Konsekvensutredningarnas kvalitet granskas av Regelrådet som är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet ska yttra sig över konsekvensutredningar som upprättats enligt kommittéförordningen (1998:1474) eller förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning och som har legat till grund för förslag till föreskrifter som kan få betydande effekter för företag.
Tillväxtverket ansvarar för metodutveckling, rådgivning och utbildning till departement och myndigheter i deras arbete med konsekvensutredningar. Tillväxtverket har utarbetat ett webbaserat verktyg till stöd för den som ska genomföra en konsekvensutredning. Här finns bl.a. exempel kopplade till de olika delarna som ska belysas i en konsekvensutredning. Där finns också ett verktyg för att beräkna kostnader för företagen. Tillväxtverket ger utbildningar om hur konsekvensutredningar ska göras till samtliga kommittéer och erbjuder också dessa utbildningar till myndigheter för deras föreskriftsarbete. Även Regeringskansliets tjänstemän har fått utbildningar av Tillväxtverket i hur konsekvensutredningar ska utarbetas.
Stockholm den 1 december 2020
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.