Konsekvensanalyser av nedläggningen av Bromma flygplats
Skriftlig fråga 2019/20:446 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-20
- Överlämnad
- 2019-11-20
- Anmäld
- 2019-11-21
- Svarsdatum
- 2019-11-27
- Besvarad
- 2019-11-27
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Under riksdagens frågestund den 7 november 2019 frågade jag näringsminister Ibrahim Baylan om regeringen har gjort någon konsekvensanalys i fråga om effekterna för näringslivet av en förtida nedläggning av Bromma flygplats. Näringsministern svarade att flera konsekvensanalyser är gjorda.
Sverige är ett land med långa avstånd, och det är viktigt med en snabb och effektiv flygplats i Stockholmsområdet för Sveriges företagare och entreprenörer. I dag har Arlanda som internationell flygplats varken kapaciteten eller viljan att ta emot mindre flygbolag för inrikesflyg.
Bromma är ett nav för svenskt inrikesflyg och för hela landets möjlighet att komma till och från huvudstaden. Sverige behöver en god infrastruktur i hela landet och landet storlek kräver goda flygförbindelser, precis som i Norge. Redan i dag ser vi att flera flyglinjer riskerar att läggas ned vid en nedläggning av Bromma, vilket leder till att vissa delar av Sverige mister sina kommunikationer och att näringslivet flyttar därifrån.
Bromma har dessutom redan i dag visat att man kan minska mängden flygbränsle per flygning i förhållande till Arlanda. Detta kommer bli viktigt för att nå det svenska målet att minska utsläppen från svensk infrastruktur med 70 procent.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka konsekvensutredningar har ministern tillsatt under mandatperioden för att se vad en nedläggning av Bromma flygplats skulle få för effekter för det svenska näringslivet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:446 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I2019/
2982
/TP, I2019/03
095
/TP
I2019/3099/TP, I2019/3114/TP
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:401 av Åsa Coenraads (M) En ny Arlandabana, fråga 2019/20:445 av Åsa Coenraads (M) Samråd med Arlandarådet, fråga 2019/20:446 av Åsa Coenraads (M) Konsekvensanalyser av nedläggningen av Bromma flygplats och fråga 2019/20:448 av Åsa Coenraads (M) Klimatmål för Arlanda
Åsa Coenraads har ställt frågor till mig om Arlanda flygplats. Åsa Coenraads har även frågat näringsministern vilka konsekvensutredningar han tillsatt under mandatperioden för att se vad en nedläggning av Bromma flygplats skulle få för effekter för det svenska näringslivet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den frågan.
Jag väljer att besvara de fyra frågorna i ett sammanhang.
Arlandarådet har varit ett rådgivande organ till regeringen och har i sitt arbete löpande lämnat råd och rekommendationer till regeringen avseende utvecklingen av Arlanda flygplats. Arlandarådet är avslutat sedan den 31 mars 2019. Hanteringen av Arlandarådets arbete är inte klar.
Några särskilda utredningar för att se vad en nedläggning av Bromma flygplats skulle få för effekter för det svenska näringslivet har inte tillsatts under mandatperioden. Regeringen utsåg i december 2014 Anders Sundström till statlig samordnare för Bromma flygplats. Han lämnade sin rapport till regeringen i april 2016.
Avtalet mellan staten och Stockholms stad om Bromma flygplats sträcker sig till och med 2038. Några beslut om en avveckling av Bromma flygplats har inte fattats av regeringen.
Flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska och flyget ska, liksom övriga trafikslag, bidra till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsnation. Regeringen har redan tagit flera initiativ för att minska flygets miljö- och klimatpåverkan och ytterligare åtgärder planeras.
Stockholm den 25 november 2019
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

