Konkurrenskraftiga förutsättningar för exportindustrin

Skriftlig fråga 2025/26:808 av Niels Paarup-Petersen (C)

till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Den svenska bas- och exportindustrin är den svenska ekonomins ryggrad. Varje dag, vardag som helgdag, genererar de svenska exportföretagen ungefär 1,5 miljarder kronor i skatteintäkter.

Det är ingen naturlag att pengarna ska fortsätta att strömma in. Det bygger på att Sverige som nation ger konkurrenskraftiga och attraktiva villkor för företagen.

Leveranstider är en kritisk faktor. För många industriföretag finns inga realistiska alternativ till tåg, eftersom mängden gods, vikten, avstånden eller kundernas krav gör järnvägstransporter nödvändiga. I dag tar det längre tid för exportföretag att transportera sina varor på både Södra och Västra stambanan än det gjorde för 20 år sedan. Trängsel på spåren och eftersatt underhåll har förlängt tidsåtgången. Konkurrensvillkoren har försämrats.

Bristen på järnvägskapacitet är uppmärksammad inom EU. Bland annat konstateras i den så kallade Scandinavian-Mediterranean Corridor att järnvägssträckan Lund–Mjölby utgör en flaskhals för transporter från kontinenten till norra Europa. Regeringen har aviserat att sträckan Lund–Hässleholm ska ingå i den nationella planen, vilket är positivt.

Men Trafikverket konstaterar i rapporten ”Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem” att inte ens omfattande kompletteringar av det befintliga systemet löser problemet med att komma ned i de transporttider vi hade i början av 2000-talet. För det krävs ny sammanhängande kapacitet.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:

Avser ministern att i närtid återkomma med förslag på lösningar som syftar till ny sammanhängande kapacitet på järnvägssträckan Hässleholm–Linköping?