Konkurrens och låglöneländer

Skriftlig fråga 2005/06:373 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-11-16
Inlämnad
2005-11-16
Besvarad
2005-11-23
Svar anmält
2005-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2005/06:373 av Carina Hägg (s) till näringsminister Thomas Östros (s)

Konkurrens och låglöneländer

Svenska företag är oerhört viktiga för Sveriges näringslivsutveckling och, inte minst, för att förse samhället med arbetstillfällen. För att ha ett levande, aktivt och utvecklingsbart företagsklimat måste vi försäkra oss om att svenska företag åtnjuter samma konkurrensförutsättningar som andra länder i världen. Det är en grundförutsättning. En problematik som uppstått hos bland annat flera verkstadsföretag i Småland är att vissa av företagens största kunder @ vitvaru-, telekom- och fordonsföretag @ kräver att delar av produktionen flyttas till låglöneländer, trots att slutprodukten ofta monteras i Sverige. På många mindre orter flyttar därför många underleverantörer ut sin produktion. Antalet företag med partner eller egna anläggningar i Baltikum, Tjeckien , Polen och Kina ökar stadigt. Ofta verkar storbolagens beslut handla om något annat än policybeslut i bolagsstyrelser, med avsikt att trissa upp aktiekursen. Det har vid vissa tillfällen gått så långt att företagare tvingats ljuga om att produktionen sker i låglöneländer som Kina eller Indien trots att den sker i Sverige @ trots att både pris och förutsättningar i många fall är bättre i Sverige än i låglöneländer har flera storkunder avbrutit affärer enkom på grund av att en stor del av tillverkningen inte sker utomlands. Det är ett direkt konkurrenshinder att företag avkrävs att lägga produktion i låglöneländer oberoende av faktiska förhållanden. Samtidigt är det bekymmersamt för mindre företag att svårigheten att bibehålla öppenhet i dessa frågor hindrar motverkandet av en sådan här utveckling.

Jag vill fråga näringsministern vad han vill vidta för åtgärder för att förhindra att företag avkrävs att förlägga sin produktion eller verksamhet utomlands av orimliga skäl, och på det sättet skapar ett otryggt företagsklimat.

Svar på skriftlig fråga 2005/06:373 besvarad av Thomas Östros

den 23 november

Svar på fråga 2005/06:373 om konkurrens och låglöneländer

Näringsminister Thomas Östros

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att företag avkrävs att förlägga sin produktion eller verksamhet utomlands av orimliga skäl och på det sättet skapa ett otryggt företagsklimat.

Först vill jag framhålla att min uppfattning om hur vi ska möta den internationella konkurrensen är klar. Sverige ska konkurrera genom kunskap, kompetens och förnyelse. Vi ska inte konkurrera med låga löner och försämrade arbetsvillkor. Vi ska fortsätta att ligga högt uppe i förädlingsvärdekedjan och följa utvecklingen på de internationella marknaderna.

Under våren 2005 har jag inlett en dialog med företrädare för flera av vårt lands viktigaste industrier för att tillsammans med dem och med berörda myndigheter och fackliga organisationer diskutera de utmaningar och möjligheter som väntar vårt näringsliv såväl i Sverige som utomlands och för att tillsammans utforma branschgemensamma framåtsyftande strategiprogram. Regeringen avser att satsa 1 miljard kronor under perioden 2006@2010 på en rad olika åtgärder för att förbättra näringslivets konkurrenskraft under förutsättning att näringslivet investerar minst lika mycket.

För drygt två veckor sedan var strategiprogrammet för fordonsindustrin klart. Inom ramen för detta program har villkoren för fordonsindustrins underleverantörer särskilt belysts. Dessa företag svarar för merparten av arbetstillfällen och en stor del av den utvecklingspotential som finns inom den svenska fordonsindustrin. Företagen är emellertid starkt konkurrensutsatta och ställs inför höga krav på ökad produktivitet, ständiga kostnadsreduktioner och förbättrad kvalitet. Dessa företag möter också kraven från sina kunder att en viss del av inköpen ska ske från låglöneländer och jag förstår de ofta svåra avvägningar de då ställs inför.

Leverantörsföretagens utvecklingsbehov har särskilt uppmärksammats i strategiprogrammet för fordonsindustrin, men de frågor som där uppmärksammas gäller generellt för hela underleverantörsindustrin. Behoven spänner över många områden och kompetensen för att bistå i detta arbete finns spridd över flera myndigheter och institutioner. Bland de prioriterade åtgärderna nämns till exempel exportfrämjande, kapitalförsörjning, kompetensutveckling av företagsledare, mentorprogram för att stödja företagen i deras affärsutveckling och teknikstöd för leverantörer.

När det gäller de problem som Carina Hägg belyser så delar jag hennes uppfattning att företag inte ska behöva dölja var produktionen sker, om det är så att den tillverkning som sker i Sverige är konkurrenskraftig. Samtidigt är den utländska konkurrensen en realitet, så en ökad internationalisering kanske är en av de viktigaste åtgärderna för svenska leverantörsföretag att möta nya krav. Detta kan ske genom export, investering på utländsk marknad eller i samarbete med utländsk leverantör. Många av de företagskontakter som etablerades genom de projekt som initierades genom regeringens satsning på den så kallade Östersjömiljarden häromåret är fortfarande värdefulla, men ytterligare åtgärder behövs för att stärka konkurrenskraften hos de svenska leverantörsföretagen.

I strategiprogrammet föreslås därför att ytterligare satsningar bör göras på exportfrämjandeprogrammet och att åtgärder behöver vidtas för en ökad internationalisering genom att sammanföra svenska leverantörer med potentiella kunder och samarbetspartner på andra marknader.

Exportrådet har en viktig uppgift när det gäller att lyfta fram svenska exportmöjligheter utomlands och Nutek har en viktig uppgift när det gäller att vara sammanhållande myndighet för underleverantörssatsningen och en ökad internationalisering. Utformningen av satsningen måste dock ske i nära samråd mellan berörda myndigheter, branschorganisationer och företag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.