Kongos konfliktmineraler
Skriftlig fråga 2008/09:834 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-04-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2009-04-08
- Besvarad
- 2009-04-20
- Svar anmält
- 2009-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 april
Fråga
2008/09:834 Kongos konfliktmineraler
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Nu uppmanas till bojkott av elektronikföretag som använder konfliktmineraler från Kongo.
Dessa mineraler finns i mobiltelefoner, bärbara datorer och annan elektronik som säljs. Vi och kongoleser vill kunna använda denna teknik. Människorna i Kongo behöver också inkomster från mineraler för att kunna bygga upp sitt land. Men en ny studie av Enough Project, som arbetar mot folkmord och brott mot mänskligheten, anger konfliktmineraler som ett allvarligt problem. Konfliktmineralerna anges än en gång som en orsak till att konflikter upprätthålls och med ett dokumenterat sexuellt våld som en allvarlig del. Jag menar att det nu också krävs konkreta insatser tillsammans med näringslivet inom EU för att kunna bryta våldspiralen med rovdrift på såväl människor som natur. Råvarudirektivet och en gemensam EU-strategi för företags sociala ansvar kan användas såväl inom unionen som i relationer till tredjeland mot konfliktmineraler.
Min fråga till statsrådet Ewa Björling är om hon kommer att verka för att en EU-strategi för företags sociala ansvar ska användas inom EU samt i relationer till tredjeland när det gäller frågan om konfliktmineraler från Kongo.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:834 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2008/09:834 Kongos konfliktmineraler
Statsrådet Ewa Björling
Carina Hägg har frågat mig om regeringen kommer att verka för att en EU-strategi för företags sociala ansvar ska användas inom EU samt i relationer till tredjeland när det gäller frågan om konfliktmineraler från Kongo. Frågeställaren har tidigare ställt en liknande fråga (2008/09:407). Svaret på den frågan är till stora delar relevant också för denna fråga.
Generellt sett kan mineraler och andra naturtillgångar vara betydelsefulla för att öka tillväxten, förbättra den ekonomiska utvecklingen och bekämpa fattigdom. Därför är det beklagligt att stora tillgångar på naturresurser i alltför många länder bidragit till att lägga en grund för korruption, ekonomisk stagnation, ökade inkomstklyftor, miljöproblem och kränkningar av de mänskliga rättigheterna
FN har i en rapport från expertpanelen om olaglig exploatering av naturresurser och andra former av rikedom i Demokratiska Republiken Kongo (S/2002/1146) visat hur råvaruutvinningen bidragit till att förvärra konflikten i landet. Det är givetvis mycket olyckligt, och Sverige arbetar med frågan i flera sammanhang.
Inom det svenska utvecklingsarbetet prioriteras demokrati, mänskliga rättigheter samt arbetet för en hållbar utveckling. Flertalet av de relevanta problemställningarna tas också upp som globala utmaningar och fokusområden inom ramarna för Sveriges politik för global utveckling (PGU).
Sverige stöder en rad initiativ för ökad transparens och grundläggande principer för ansvarsfullt företagande, CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig bland annat om FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, OECD:s riskhanteringsverktyg, Realizing Rights – the Ethical Globalisation Initiative (EGI) samt EITI (Extractive Industries Transparency Initiative).
EU-kommissionen presenterade den 4 november 2008 ett meddelande – Råvaruinitiativet (Raw Materials Initiative) – i vilket den föreslog en integrerad europeisk råvarustrategi. Strategin understryker vikten av en effektiv koordinering och samstämmighet utifrån principerna om ett ömsesidigt intresse med tredjeland, bland annat inom ramen för den gemensamma strategin och handlingsplanen för EU och Afrika 2008–2010.
Inom ramarna för råvaruinitiativet ska EU understödja ett ökat utbyte och internationell samverkan med organisationer och grupperingar som G8, OECD, Unctad, Unep och Världsbanken med ett fortsatt åtagande för stöd till CSR, Kimberleyprocessen och Extractive Industries Transparencey Initiative (EITI). Som frågeställaren påpekar har således råvarudirektivet verktyg för att hantera problemen kopplade till tillgångar.
Jag har själv under en resa till fyra afrikanska länder hösten 2008 riktat ett särskilt fokus på CSR i Afrika. Regeringen har också för avsikt att lyfta upp frågan om företags sociala ansvar i en globaliserad värld under det svenska EU-ordförandeskapet. Vi kommer då bland annat att arrangera en konferens om företags sociala ansvar (CSR), som bygger på en rapport av FN:s särskilde sändebud professor John Ruggie – Skydda, respektera, åtgärda. Min målsättning och förhoppning är att den nya EU-kommissionen också ska prioritera denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.