Konfliktförebyggande åtgärder på asylboenden
Skriftlig fråga 2015/16:933 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-03-07
- Överlämnad
- 2016-03-08
- Anmäld
- 2016-03-09
- Sista svarsdatum
- 2016-03-16
- Svarsdatum
- 2016-03-22
- Besvarad
- 2016-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Den 4 mars rapporteras det att ännu ett våldsdåd skett på ett asylboende, denna gång med dödligt utfall. Situationen på landets många asylboenden är ohållbar, och det kommer att krävas fler och bättre insatser för att undvika händelser som denna i framtiden.
I en miljö som karakteriseras av unga, ofta traumatiserade män i kontakt med en helt ny kultur, instuvade i inte sällan trånga boendemiljöer, är risken för våld och konflikter högre. För att i största möjliga mån förebygga och förhindra incidenter krävs ett aktivt engagemang från samhället, där samtal med och stöd till de asylsökande är grundläggande. Verktyg för de asylsökande att hantera svåra känslor samt kontinuerliga samtal kring konflikthantering utformade i samförstånd med professionella psykologer tillhandahålls dessvärre inte i tillräcklig utsträckning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att implementera för att förebygga våld och konflikter på landets asylboenden?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:933 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/02129/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:933 av Jenny Petersson (M) Konfliktförebyggande åtgärder på asylboenden
Jenny Petersson har frågat statsrådet Åsa Regnér vilka konkreta åtgärder hon och regeringen avser att implementera för att förebygga våld och konflikter på landets asylboenden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Under 2015 sökte nästan 163 000 personer asyl i Sverige varav majoriten kom under årets fyra sista månader. För att klara av att erbjuda boende till dem som behövt detta har Migrationsverket tvingats till förtätningar i boendena samtidigt som handläggningstiderna har blivit allt längre.
Under de senaste månaderna har regeringen fattat en rad svåra men nödvändiga beslut om åtgärder i syfte att minska antalet personer som söker sig till Sverige. Antalet asylsökande är nu på en betydligt lägre nivå än i oktober och november 2015. Det underlättar för Migrationsverket att vidta åtgärder för att minska den oro som uppstår i boendena, bl.a. på grund av långa handläggningstider och ojämn fördelning.
Det är självklart att alla asylsökande ska kunna känna sig trygga under sin vistelse i boendet. Migrationsverket gör ingen uppdelning i etnicitet eller religion på asylboendena. Samtliga asylsökande som erbjuds plats på asylboenden informeras om vilka boenderegler som gäller. Av informationen framgår att alla som bor i boendet ska kunna känna sig trygga i sin boendemiljö och att det därför är viktigt att alla i boendet respekterar varandra, oavsett religion, kultur eller sexuell läggning. Det är en självklarhet att de som flyr för att få en fristad i vårt land också följer Sveriges lagar när de kommer hit. Som en åtgärd för att öka säkerheten på boenden har Polismyndigheten utbildat ordningsvakter i snabbare takt och har möjliggjort att ett antal säkerhetsföretag själva kan utbilda ordningsvakter. Det totala antalet väktare och ordningsvakter har mer än fördubblats vid asylboendena.
Regeringen föreslog i den extra ändringsbudgeten som överlämnades till riksdagen i november 2015 att 200 miljoner kronor skulle gå till civila samhällets organisationer, studieförbunden och idrottsrörelsen. Pengarna ska användas för att organisationerna ska kunna ta tillvara det frivilliga engagemanget och skapa uthållighet i sitt arbete. Mellan augusti och december 2015 arrangerade exempelvis studieförbunden verksamhet i 239 kommuner för över 73 000 deltagare (ej unika individer) för att stärka kunskaperna i svenska och om samhället och för att främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och för personer som beviljats uppehållstillstånd och fortfarande bor kvar i asylboenden.
Det är även viktigt att psykisk ohälsa upptäcks tidigt, t.ex. inom ramen för den hälsoundersökning som alla asylsökande ska erbjudas. Regeringen avsätter sammanlagt drygt 1 miljard kronor per år 2016-2019 för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa.
Regeringen är väl medveten om situationen på landets asylboenden och följer utvecklingen noga genom en nära dialog med berörda myndigheter och kommuner.
Stockholm den 16 mars
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.