Konfiskering av kristna kyrkor i Turkiet
Skriftlig fråga 2016/17:1730 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-07-11
- Överlämnad
- 2017-07-11
- Besvarad
- 2017-07-25
- Sista svarsdatum
- 2017-07-25
- Svarsdatum
- 2017-07-25
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
För ett par år sedan reformerade Turkiet provinsen Mardins status till storstadskommun. Byarna i området blev därmed stadsdelar i den nya storstaden. Kyrkorna tillhör främst assyrier/syrianer men även andra kristna folk har drabbats. Omvandlingen av Mardins status har gjort att den turkiska regeringen anser sig ha äganderätt till byggnader och mark i området. Det som tidigare var i byarnas ägo ska enligt vissa uppgifter föras över till myndigheten för religionsfrågor. Många kyrkor, kyrkogårdar och kloster påverkas, bland annat Mor Gabriel-klostret, vilket är det största syrisk-ortodoxa klostret i världen.
Först utsattes det assyriska/syrianska folket för folkmord av den turkiska regimen. Sedan utsattes de få som överlevde för extrem turkifiering. Än i dag förbjuder Turkiet enligt lag att man säger sanningen: att många av kyrkorna står tomma på grund av att den turkiska staten systematiskt har utrotat folket som brukade gå dit. Omvärlden skulle inte ha suttit tyst om Tyskland 2017 skulle ha konfiskerat judiska synagogor. Men ändå är omvärlden och Sveriges utrikesminister tyst när den turkiska staten tar det sista steget och fullgör folkmordet på det assyriska/syrianska folket genom att konfiskera kyrkorna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Tänker ministern fördöma folkmordet och den turkiska statens konfiskering av kyrkorna i Mardin?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1730 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1730 av Robert Hannah (L) Konfiskering av kristna kyrkor i Turkiet
Robert Hannah har frågat mig om jag avser att fördöma folkmordet och den turkiska statens konfiskering av kyrkorna i Mardin.
Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet, inte minst vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Detta har vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara och avser att fortsätta göra det tills situationen förbättras. Den oroande situationen uppmärksammas också i regeringens rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet.
Ett flertal av de mekanismer till skydd för de mänskliga rättigheterna som utvecklades under 1900-talet växte fram ur erfarenheterna av tidigare massövergrepp, däribland de som skedde i det sönderfallande Osmanska riket då det under tiden för det första världskriget begicks omfattande övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter. Ett ofattbart stort antal människor mördades, deporterades eller tvingades på flykt från sina hem. En betydande del av den kristna befolkningen i det Osmanska riket dödades. Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår europeiska historia.
Som utrikesminister påtalar jag ofta att även personer som tillhör minoriteter måste kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Det är ett sätt på vilket vi bidrar till att främja förståelse, debatt och dialog om de här händelserna i Turkiet och mellan Turkiet och Armenien. Genom vårt bilaterala reformstöd bidrar Sverige också till en rad projekt som syftar till att främja pluralism och dialog i Turkiet samt att förbättra kunskapen om, tillgången till och bevarandet av minoriteternas kulturarv. Även de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet agerar på flera sätt för att belysa minoriteters rättigheter, bland annat genom att träffa företrädare för minoriteter och civilsamhället.
Sverige och EU följer noggrant utvecklingen i Turkiet också när det gäller utvecklingen av ägandeförhållanden och processen att återlämna egendom. Det inbegriper även de juridiska processerna i Turkiet och Europadomstolen som rör kompensation för och återlämnande av exproprierad egendom, inklusive fall som rör assyrier/syrianers äganderätt. Sveriges ambassad i Ankara koordinerar för närvarande gemensamma aktiviteter med likasinnande EU-länder i syfte att följa upp den senaste tidens händelseutveckling beträffande denna fråga. I detta arbete förs även en dialog med relevanta turkiska myndigheter såväl centralt som lokalt i de aktuella områdena.
Stockholm den 25 juli 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.