konfiskationslagar i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:692 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-08
- Anmäld
- 2002-02-12
- Besvarad
- 2002-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 februari
Fråga 2001/02:692
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om konfiskationslagar i TurkietDe diskriminerande lagarna som förbjuder assyrisk/syrianska, armeniska, grekiska och judiska stiftelser och församlingar att äga tillgångar och fastigheter har använts systematiskt av turkiska staten.
Många fastigheter har konfiskerats. Den syriansk-ortodoxa kyrkan i Istanbul är en av dessa. Församlingen tillåts endast nyttja kyrkbyggnaden genom det tillstånd som medgivits en ortodox munk i dennes egenskap av privatperson. Syrisk-katolska patriarkatets residens i Mardin har också konfiskerats. Ett stort antal kyrkfastigheter, tillhörande armeniska församlingar har nyligen likaledes konfiskerats. Dessa odemokratiska konfiskationslagar torde vara en ordning oacceptabla för EU.
Frågor rörande dessa lagar och konfiskeringar har jag tidigare ställt till utrikesministern, vars svar dock endast berört det generella arbete som pågår mellan EU och Turkiet inom ramen för partnerskapet m.m. Dessa frågor har emellertid ställts med begäran om besked från utrikesministern i konkret mening om vad utrikesministern avser att göra för att råda bot på den allvarliga situationen. Därför vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Anna Lindh:
Vad avser ministern att göra för att ovannämnda diskriminerade grupper och organisationer såsom exempelvis stiftelser och kristna församlingar ska återfå sina rättigheter till ägande och konfiskerade fastigheter?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:692 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2001/02:692 om konfiskationslagar i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vad jag avser att göra för att diskriminerade grupper och organisationer såsom exempelvis stiftelser och kristna församlingar ska återfå sina rättigheter till ägande och konfiskerade fastigheter.
Det arbete som Sverige och EU kontinuerligt bedriver för att Turkiet ska uppfylla partnerskapets prioriteringar syftar bl.a. till att situationen för religiösa minoriteter, inklusive kristna församlingar, i konkret mening ska förbättras. Partnerskapets prioriteringar rör bl.a. krav på större möjligheter att åtnjuta religionsfrihet, ratificering av FN-konventioner och avskaffandet av legala hinder mot utnyttjande av kulturella rättigheter. Det är därför positivt att en viss ökad tolerans gentemot icke-muslimska församlingar kunnat noteras, vilket framhålls i EU-kommissionens översynsrapport för år 2001. Det behövs t.ex. inte längre tillstånd för att renovera kyrkor och andra byggnader som tillhör religiösa minoriteter. Samtidigt noterar rapporten att kristna kyrkor fortsatt möter svårigheter, särskilt vad gäller rätt till egendom. Det är viktigt att den turkiska regeringen fortsätter arbetet med att underlätta för alla religiösa församlingar att utöva sin tro och bevara sina byggnader.
Regeringen kommer, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter, fortsatt driva på för att Turkiet ska uppfylla partnerskapets prioriteringar och krav.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.