konfessionella och etniska friskolor
Skriftlig fråga 2001/02:1377 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-25
- Besvarad
- 2002-07-03
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 juni
Fråga 2001/02:1377
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om konfessionella och etniska friskolorUnder de senaste veckorna har frågan om etniska och konfessionella friskolor debatterats i medierna. Både socialdemokratiska riksdagsledamöter och SSU har gått ut med budskapet att etniska och konfessionella friskolor inte bör få ekonomiska bidrag till sin verksamhet. Detta skulle i praktiken betyda att dessa skolor är tvungna att lägga ner sin verksamhet.
"Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse."
Detta gäller som svensk lag stadgande i Europakonventionen.
Avser skolministern inskränka de medborgerliga fri- och rättigheterna genom att särbehandla konfessionella friskolor vad gäller indraget ekonomiskt bidrag?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1377 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:1377 om konfessionella och etniska friskolor
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat mig om jag avser att inskränka de medborgerliga fri- och rättigheterna genom att särbehandla konfessionella friskolor vad gäller indraget ekonomiskt bidrag.
Enligt 9 kap. skollagen (1985:1100) kan en fristående skola ha en konfessionell inriktning och erhålla bidrag så länge som verksamheten överensstämmer med villkoren för godkännande respektive bidragsrätt. Jag avser inte att ta upp frågan om någon ändring av detta förhållande.
Samtidigt är det viktigt att fristående skolor inte bidrar till segregering och utanförskap. Därför måste fristående skolor vara öppna för alla elever och präglas av demokratiska värderingar, öppenhet, tolerans samt saklighet och allsidighet. Oavsett profil ska en fristående skola således vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Det är också kommunernas ansvar att fristående skolor inte blir isolerade öar. Därför är det viktigt att skolor samverkar så att barn från olika miljöer träffas.
För att säkerställa att elever i en fristående skola med konfessionell inriktning får den allsidiga undervisning som de har rätt till är det viktigt med insyn i skolans verksamhet. Att fristående skolor får del av offentliga medel ger stat och kommuner möjlighet till insyn, bl.a. genom uppföljning, utvärdering och tillsyn.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.