Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kön som skäl för asyl

Skriftlig fråga 1999/2000:1070 av Stalin, Kerstin-Maria (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga 1999/2000:1070

 av Kerstin-Maria Stalin (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kön som skäl för asyl

Efter lagändringen den 1 januari 1997 tillkom en ny lydelse i utlänningslagen om "skyddsbehövande i övrigt". "Skyddsbehövande i övrigt" är t.ex. den som på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse. Anledningen till detta tillägg var att denna grupp bedömdes vara i behov av ett starkare skydd än vad tidigare lagstiftning kunde erbjuda. Tyvärr har inte den nya skyddsbestämmelsen medfört någon större förändring i sak. Det är endast ett fåtal fall som har beviljats uppehållstillstånd med hänvisning till regeln. Några exempel är två flickor från Togo som bedömdes riskera att bli könsstympade och några homosexuella män från bl.a. de forna Öststaterna. Runtom i världen finns det många kvinnor som, på grund av att de brutit mot sina sedvänjor, dödats, misshandlats eller riskerar att utsättas för våld.

Kvinnor som riskerar livet på grund av hot från sina egna familjer, som de s.k. hedersmorden i Pakistan eller Turkiet, torde omfattas av den nya skyddsbestämmelsen. Invandrarverket och Utlänningsnämnden gör inte den bedömningen @ kön som skäl för asyl räknas fortfarande inte. Miljöpartiet menar att för att medvetandegöra de som arbetar med frågorna om denna problematik och bättre kunna handlägga detta på Invandrarverket och Utlänningsnämnden bör kanske en omfattande utbildning genomföras.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att intentionerna bakom lagstiftningen ska uppfyllas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1070 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 14 juni

Svar på fråga 1999/2000:1070 om kön som skäl för asyl

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Kerstin-Maria Stalin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att intentionerna bakom lagstiftningen om skydd på grund av förföljelse på grund av kön eller homosexualitet i 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen ska uppfyllas.

Bakgrunden till frågan är enligt Kerstin-Maria Stalin att bestämmelsen, som infördes 1997, inte har medfört någon större förändring i sak och att endast ett fåtal personer har beviljats uppehållstillstånd med hänvisning till bestämmelsen. I frågan anges att Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden inte gör den bedömningen att kön som skäl för asyl räknas. I frågan anges även att en omfattande utbildning hos Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden kanske bör genomföras, för att medvetandegöra de som arbetar med frågorna om problematiken.

Inledningsvis vill jag hänvisa till de svar på närliggande frågor som jag lämnade i riksdagen den 31 maj 2000. I dessa svar angav jag bl.a. följande.

Sverige har drivit dessa frågor internationellt. Vid en konferens anordnad av International Centre for Migration Policy Development (ICMPD) i Wien 1999 lämnade Sverige förslag om riktlinjer för vilka baskunskaper personal ska ha som möter personer som utsatts för kränkande behandling.

Konferensen i Wien följdes upp vid en konferens anordnad av Utrikesdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet om tidiga insatser för asylsökande som varit utsatta för tortyr och trauma, här i Stockholm den 2 maj i år. Vid konferensen föreläste ett antal experter över olika teman. Konferensen vände sig i första hand till beslutsfattare inom landsting och kommuner. Även företrädare för Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden deltog i konferensen.

Asylsökande kvinnor som åberopar förföljelse på grund av sitt kön kan, t.ex. efter en våldtäkt som utgjort ett led i förföljelse, vara att anse som flyktingar. I så fall ska möjligheten att bevilja flyktingstatus användas. Innan lagändringen år 1997 tilläts kvinnor som åberopade förföljelse på grund av sitt kön ofta stanna här i landet av humanitära skäl. Sett ur denna synvinkel har de utsatta kvinnornas rättsliga ställning här i landet förstärkts.

Det är riktigt att bestämmelsen om skydd på grund av kön eller på grund av homosexualitet tillämpas tämligen sällan. En förklaring kan vara att de som i och för sig skulle tillåtas stanna här i landet på denna grund i stället beviljas flyktingstatus eller tillåts stanna på grund av risk för tortyr vid ett återvändande.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen har givit Statens invandrarverk i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kvinnors skyddsbehov bättre ska uppmärksammas samt sprida kunskap om dessa bland berörd personal. Redovisningen av uppdraget ska lämnas den 1 mars 2001.

Regeringen anförde i proposition 1996/97:25, Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv att Statens invandrarverk borde införa regler om att den asylsökande bör höras av en tjänsteman av samma kön. Här anfördes även att en kvinna som varit utsatt för sexuellt våld borde kunna få redogöra för detta för en kvinnlig tjänsteman som har erforderlig utbildning och kompetens för att sköta utredningar av detta slag. Behovet av att tjänstgörande tolk är av samma kön som sökanden borde beaktas. Vid utfärdandet av föreskrifterna borde Invandrarverket fästa avseende vid de rekommendationer som UNHCR:s exekutivkommitté utfärdat. I linje med vad som anfördes i propositionen har Invandrarverket, i sin handbok för handläggning av utlänningsärenden under avsnittet Kvalitetssäkring i asylprövningen, angivit en åtgärdslista med punkter som en asylutredare bör beakta under ärendets handläggning, för att garantera att utredningen blir så bra som möjligt. Bland punkterna på denna lista kan nämnas frågan om behov av manlig eller kvinnlig utredare, manlig eller kvinnlig tolk, förhör med personer i kris, anpassning av förhöret till sökandens utbildningsnivå, ålder och kön m.m.

Jag vill i sammanhanget även nämna att anställda vid såväl Statens invandrarverk som vid Utlänningsnämnden vid flera tillfällen genomgått utbildning i tortyrfrågor under medverkan av bl.a. representanter för Röda korset och med expertis på kvinnofrågor och tortyrfrågor närvarande.

Dessa utbildningar fortsätter även i år.

I Sverige arbetar vi fortlöpande för att vi ska vara väl rustade för att utreda och fatta beslut i frågor där förföljelse på grund av kön åberopas som grund för uppehållstillstånd.

Den som på grund av sitt kön känner välgrundad fruktan för förföljelse har rätt till uppehållstillstånd här i landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.