komplettering av Neutralitetskommissionens arbete
Skriftlig fråga 1997/98:1002 av Hamilton, Carl B (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-19
- Anmäld
- 1998-10-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 augusti
Men anledning av nya uppgifter i medier om militärt samarbete mellan Sverige och Nato är det viktigt att skapa största möjliga klarhet om de förberedelser som uppenbarligen gjordes för mottagande av militärt bistånd från Natoländer.
Det är nu snart fem år sedan 1992 års neutralitetskommission lade fram sitt betänkande. Enligt min uppfattning är det dags att en ny undersökningskommission tillsätts som får i uppgift att uppdatera och komplettera det arbete som gjordes av den tidigare Neutralitetskommissionen. Arbetet bör dock denna gång gå ända fram till 1989. Den nya undersökningen skulle i möjligaste mån kunna klarlägga vad som gjordes för förberedelser för mottagande av militärt bistånd och redovisa de bedömningar som den politiska och militära ledningen i Sverige gjorde fram till kalla krigets slut, dvs. i praktiken till Berlinmurens fall 1989. Den skall inte - som den gamla Neutralitetskommissionen - stanna vid år 1969 då Olof Palme tillträdde som statsminister. Dessutom bör den nya kommissionen komplettera med den ytterligare information som nu - fem år senare - finns beträffande perioden 1949-1969.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Avser regeringen att tillsätta en undersökningskommission som får i uppgift att föra fram i tiden till slutet av 1980-talet och komplettera den tidigare Neutralitetskommissionens arbete?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1002 besvarad av , ()
- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 19 augusti
Carl B Hamilton har frågat mig om regeringen avser att tillsätta en undersökningskommission med uppgift att dels komplettera Neutralitetspolitikkommissionens arbete dels behandla tiden fram till 1989.
Neutralitetspolitikkommissionens betänkande bidrog på ett värdefullt sätt till kunskapen om svenska säkerhetspolitiska ställningstaganden 1949-1969. Den senaste tidens mediedebatt utgår från uppgifter, som var kända av kommissionen och beaktade i kommissionens arbete. Vidare undersökningar av denna tidsperiod bör nu överlåtas på den historiska och säkerhetspolitiska forskningen.
Ett flertal för frågan relevanta forskningsinsatser pågår redan. Bl.a. finansierar Riksbankens jubileumsfond och UD projektet "Sverige under kalla kriget", som genomförs i ett nätverk av forskare på fem universitet och högskolor. Grundad på så stor öppenhet som möjligt vad avser källmaterial bör forskningen kunna stimulera till en fortsatt och fördjupad diskussion om vår säkerhetspolitik.
Kännedom om vissa säkerhets- och försvarspolitiska förhållanden av central betydelse för landets säkerhet och relationer till andra länder måste nödvändigtvis under kortare eller längre tid begränsas till ett fåtal ansvariga personer. Genom utrikesnämnden och andra organ får dock företrädare för regerings- och oppositionspartier fortlöpande information om viktiga säkerhetspolitiska frågor av hemlig natur.
Regeringen önskar en öppen och bred debatt om vår säkerhetspolitik såväl under tidigare år som i dag. En sådan är vital för demokratin. För att bli konstruktiv måste debatten om tidigare perioder utgå från god kunskap om fakta och bedömningar, insatta i sitt historiska sammanhang.
Sju regeringar med skiftande partisammansättning bar under åren 1969-1989 ansvaret för Sveriges säkerhetspolitik. Detta innebär att kunskap om säkerhetspolitiska förhållanden av central betydelse för Sverige har stor och djup spridning över partigränserna. Den typ av genomlysning som Carl B Hamilton efterlyser finns därför redan.
Det bästa sättet att främja kunskapen om vårt nära förflutna och stimulera en öppen och saklig diskussion är att fortlöpande frisläppa källmaterial, som kan användas för forskning och journalistisk behandling. Regeringen eftersträvar största möjliga öppenhet när det gäller insyn i arkivens innehåll.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.