Kompetensutveckling i senare skeden av yrkeslivet
Skriftlig fråga 2016/17:162 av Tina Ghasemi (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-19
- Överlämnad
- 2016-10-19
- Anmäld
- 2016-10-20
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Ekström (S)
Medellivslängden ökar i Sverige. Detta är i grunden en väldigt positiv utveckling, men den ställer pensionssystemet inför flera utmaningar. Samtidigt har antalet äldre i förhållande till antalet som arbetar ökat. Eftersom allt färre måste försörja allt fler riskerar pensionerna att bli lägre framöver. Det kommer även bli svårt att upprätthålla kvaliteten i välfärden med oförändrad pensionsålder, eftersom skatteintäkterna kommer att minska och finansieringen av välfärden kommer att utsättas för svåra påfrestningar.
Tiden i arbetslivet behöver därför förlängas för att vi ska klara av dessa utmaningar. Det kan möjliggöras genom tidigare inträde i arbetslivet, genom senare utträde eller med en ökad arbetsfrekvens under arbetslivet. För att fler ska kunna jobba längre måste det finnas goda möjligheter att skola om sig och byta yrke även i senare skeden av arbetslivet.
Moderaterna har därför bland annat föreslagit att möjligheterna till extra studieveckor bör utökas för dem som fyllt 40 år, från dagens 40 veckor till 60 veckor. Vidare har vi föreslagit att åldersgränsen för rätten till studiemedel bör höjas till 60 år. Vi tror att åtgärder som dessa är nödvändiga för att kompetensutveckling ska vara en möjlighet även högre upp i åldrarna och därmed ett sätt att göra det möjligt för människor att arbeta längre.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Ekström:
Tänker statsrådet och regeringen öka möjligheterna till extra studieveckor för dem som fyllt 40 år och höja åldersgränsen för rätten till studiemedel så att kompetensutveckling underlättas även i senare skeden av arbetslivet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:162 besvarad av Statsrådet Anna Ekström (S)
Dnr U2016/04472/SF | ||
Utbildningsdepartementet |
Gymnasie- och kunskapslyftsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:162 av Tina Ghasemi (M) Kompetensutveckling i senare skeden av yrkeslivet
Tina Ghasemi har frågat mig om jag och regeringen tänker öka möjligheterna till extra studieveckor för dem som fyllt 40 år och höja åldersgränsen för rätten till studiemedel så att kompetensutveckling underlättas även i senare skeden av arbetslivet.
Utbildning ska vara tillgängligt för alla genom hela livet. Regeringen genomför därför ett betydande kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet och för personlig utveckling. Studiestödet stödjer regeringens ambitioner att genomföra kunskapslyftet och ger ekonomiska förutsättningar för människor, såväl kvinnor och män, att ta steget till studier och vidare till arbete. Studiestödet är ett viktigt verktyg för att öka deltagande i och bredda rekryteringen till utbildning. Dessutom är studiestödet en betydelsefull faktor för att möjliggöra omställning i arbetslivet.
Från och med det år då den studerande fyller 40 år kan studiemedel lämnas under längre tid än vad veckogränserna medger, om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis vara att den studerande har förbrukat sina studieveckor för många år sedan och av arbetsmarknadsskäl behöver gå en ny utbildning eller en vidareutbildning. Tiden som studiemedel kan beviljas för är dock begränsad. Detta beror dels på att gränsen ska uppmuntra till effektiva studier, dels att kostnaderna ska hållas nere för både de studerande och för samhället.
Trots att det svenska studiestödet är mycket förmånligt finns det personer som har behov av utbildning men som av bl.a. ekonomiska skäl ändå inte påbörjar studier. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2017 aviserat införandet av ett nytt rekryterande studiestöd – studiestartsstöd. Förslaget har presenterats i den remitterade promemorian Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd (U2016/02685/SF). Stödet är ett bidrag som syftar till att öka rekryteringen till studier bland arbetslösa i åldern 25–56 år med stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt förslaget ska de antal veckor den studerande har haft med studiestartsstöd inte påverka den maximala tid som studiemedel kan lämnas för. Förslaget innebär således att fler studieveckor med studiestöd möjliggörs. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om att införa ett studiestartsstöd och hur ett sådant närmare ska utformas.
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjdes den 1 juli 2014 från 54 år till 56 år i syfte att ekonomiskt underlätta för yrkesverksamma att återgå till studier. Motivet till dagens åldersgräns är bland annat att skuldsättningen för personer med kort återbetalningstid inte ska bli alltför hög. Studielån ska betalas tillbaka och enligt gällande regler ska de vara återbetalade vid utgången av det år då låntagaren fyller 60 år. Regeringen anser därför för närvarande att dagens åldersgräns för rätt till studiemedel är rimlig och väl avvägd.
Stockholm den 26 oktober 2016
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.