Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kompetensutveckling för lärare

Skriftlig fråga 2004/05:1201 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-10
Inlämnad
2005-03-10
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 mars

Fråga 2004/05:1201

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Lena Hallengren om kompetensutveckling för lärare

Fortbildning av personal i förskola och skola är en viktig faktor för personalens trivsel och för att orka med framtida arbetsuppgifter. Det är därför inte bra när det på många håll i Sverige är så att kommunerna drar ned på anslagen till kompetensutveckling. Nedskärningarna gör att lärare får svårt att "hänga med" och långsiktigt blir det ett problem om lärare inte får kompetensutveckling.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra lärarnas möjligheter till kompetensutveckling?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1201 besvarad av Lena Hallengren

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1201 om kompetensutveckling för lärare

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lars-Ivar Ericson har frågat statsrådet Lena Hallengren vilka åtgärder hon avser att vidta för att förbättra lärarnas möjligheter till kompetensutveckling. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Att Sverige har välutbildade och kompetenta lärare är helt avgörande för att undervisningen ska bli så bra som möjligt och för att skolans mål ska uppnås. Välutbildade lärare är i hög grad en fråga om kvaliteten i undervisningen. Vi vet att skickliga lärare har den största betydelse för elevernas resultat i hela utbildningssystemet.

Kommunerna som arbetsgivare har enligt skollagen (1985:1100) skyldighet att se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Kommunerna som huvudmän för skolan och arbetsgivare för lärarna måste ta sitt ansvar och se till att lärarna får den kompetensutveckling som deras arbete kräver. Förändringar i till exempel styrdokumenten för skolan och utvecklingen i de olika ämnena gör att lärarna kontinuerligt behöver uppdatera både ämnesmässiga och didaktiska kunskaper.

Regeringen har också ett ansvar och ger stöd till skolor och kommuner i arbetet med att utveckla skolan och läraryrket. Det sker främst genom Myndigheten för skolutveckling. Aktuella insatser från myndighetens sida just nu är att öka lärarnas kunskaper om det systematiska kvalitetsarbetet i skolan och förskolan samt om bedömning och betygssättning. Regeringen stöder även kompetensutveckling för förskolans personal genom att statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa kan användas för kompetensutveckling av personal.

Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att initiera insatser för att förbättra utbildningsvillkoren för elever i segregerade områden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) föreslagit att totalt 225 miljoner kronor ska avsättas för att förstärka insatserna i skolor i segregerade områden under åren 2006 och 2007. Medlen ska i första hand användas till strategiska insatser på skol- och kommunnivå. Härigenom finns möjligheter att göra insatser för att uppmuntra läsning och stötta elevernas och lärarnas användning av till exempel skolbibliotek, men även för att utveckla metoder och arbetsformer för lärare. Insatserna kommer att innebära en kunskapsuppbyggnad med inriktning på både elever och lärare.

Regeringen satsar också 10 miljoner kronor på kompetensutveckling av lärare i svenska för invandrare under åren 2004@2005. Kompetensutvecklingen erbjuds i olika former, bland annat poängsatta högskolekurser på distans, seminarier och nätverksträffar, för att möta det utbildningsbehov som målgruppen har.

Regeringen tillsatte under 2003 Matematikdelegationen, med syfte att förändra attityder till och öka intresset för matematikämnet samt utveckla matematikundervisningen (dir. 2003:8). Matematikdelegationen lyfter i sitt betänkande (SOU 2004:97) särskilt fram vikten av att förnya undervisningen och pedagogiken i matematikämnet. Utan att föregripa remissbehandlingen av Matematikdelegationens betänkande vill jag se en bred satsning på förnyelse av matematikundervisningen. Det kräver kunniga och välutbildade lärare men också mer av samverkan mellan lärare och mellan skolan och arbetslivet. Vad gäller matematikundervisningen behövs insatser för kompetensutveckling av lärare i samverkan mellan staten, kommunerna och högskolorna. Det stöd staten ger till de nationella resurscentrumen i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen utgör också ett direkt stöd för kompetensutvecklingen av lärare inom dessa ämnen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.