Kompetensstöd

Skriftlig fråga 2025/26:106 av Niklas Karlsson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Omställningsstödet spelar en avgörande roll för att stärka individers kompetens och framtida möjligheter på arbetsmarknaden. En central del av principöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd (LAS-överenskommelsen) innebär att arbetstagare, genom de till huvudavtalen kopplade omställningsorganisationerna, ska kunna ta del av det så kallade kompetensstödet. Detta stöd syftar till att ge anställda ökade möjligheter till kompetensutveckling under pågående anställning, vilket stärker svensk konkurrenskraft, rustar individen och underlättar den gröna och digitala omställningen.

Överenskommelsen bygger på ett gemensamt ansvar – där parterna tagit sitt och där staten åtagit sig att skapa förutsättningar för att reformen ska fungera i praktiken. Överenskommelsen skapar, i sin helhet, en balans mellan arbetsmarknadens parter som på sikt är till fördel för båda sidor. För arbetstagarsidan innebär reformen framför allt väsentligt bättre möjligheter till omskolning eller vidareutbildning under hela arbetslivet.

I dag finns en skattemässig begränsning som motverkar reformens syfte. Enligt Skatteverkets tolkning är utbildning som finansieras inom ramen för kompetensstödet inkomstskattepliktig för mottagaren. När en omställningsorganisation finansierar utbildning för en arbetstagare som har sagts upp från sin anställning finns ett uttryckligt undantag i inkomstskattelagen som innebär att stödet inte är skattepliktigt. För arbetstagare som fortfarande är anställda och tar del av utbildning eller kurser inom ramen för kompetensstödet saknas ett motsvarande undantag. Detta leder till att utbildningen i kompetensstödet betraktas som en skattepliktig förmån för den anställde, trots att syftet med kompetensstödet är detsamma: att stärka individens kompetens och anställbarhet på arbetsmarknaden.

Som en följd av detta har omställningsorganisationerna pausat sitt arbete med kompetensstödet, vilket får betydande negativa konsekvenser för både enskilda arbetstagare, organisationer och samhället i stort.

För att hedra LAS-överenskommelsen och värna tilliten mellan staten och arbetsmarknadens parter måste regeringen nu ta sitt ansvar och säkerställa att reformen kan genomföras fullt ut, i enlighet med intentionerna i proposition 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. I ett läge med mycket hög arbetslöshet och ett arbetsliv som förändras i snabb takt har Sverige redan förlorat värdefull tid på grund av att regeringen inte tar ansvar för att värna överenskommelsen.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

Vilka initiativ avser ministern att ta i syfte att möjliggöra att arbetsmarknadsreformen om omställning och kompetensutveckling kan genomföras fullt ut i enlighet med principöverenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, så att staten hedrar sin del av överenskommelsen?