Kompetensbrist
Skriftlig fråga 2010/11:410 av Örnfjäder, Krister (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-03-29
- Inlämnad
- 2011-03-29
- Besvarad
- 2011-04-06
- Svar anmält
- 2011-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2010/11:410 Kompetensbrist
av Krister Örnfjäder (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Enligt en undersökning som gjorts inom näringslivet har vi i Sverige en kompetensbrist som riskerar att bromsa upp vår tillväxt.
Skälen till detta är flera men det påpekas från företagare att produktionen specialiseras mer och att utbildningssystemet inte hänger med.
För att lösa det akuta läget rekryterar företag arbetskraft utifrån. Detta sker samtidigt som vi har en hög arbetslöshet i vårt eget land.
Jag vill därför fråga utbildningsministern vilka åtgärder han planerar att vidta för att lösa företagens behov av utbildad personal med rätt kompetens.
Svar på skriftlig fråga 2010/11:410 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2010/11:410 Kompetensbrist
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder som jag planerar att vidta för att lösa företagens behov av utbildad personal med rätt kompetens.
Hösten 2011 införs en ny gymnasieutbildning som förväntas leda till högre krav och kvalitet. Reformens huvudsyfte är att eleverna ska bli bättre förberedda för vidare studier och för yrkeslivet. I den nya gymnasieskolan förstärks yrkesutbildningarna med mer tid för yrkesämnen så att elevernas kunskaper och färdigheter bättre svarar mot arbetslivets behov. Överensstämmelsen mellan utbildningarnas innehåll och arbetsmarknadens efterfrågan förbättras och arbetslivet får mer inflytande, inte minst genom att lärlingsutbildning blir en reguljär utbildningsväg inom ramen för yrkesprogrammen.
Dagens gymnasieskola har en gammal struktur. De nya yrkesprogrammen är framtagna tillsammans med företrädare för de olika branscherna. Detta innebär att såväl examensmål som ämnesplaner har anpassats efter de krav som arbetslivet ställer på den blivande arbetskraftens kompetens. De nya yrkesprogrammens struktur svarar bättre mot arbetslivets behov. Exempelvis har ett nytt VVS- och fastighetsprogram skapats och över lag har programmen genomgått moderniseringar med nya inriktningar och ämnen.
Det har också inrättats nationella programråd för varje yrkesprogram. Råden har i uppdrag att bistå Skolverket i arbetet med att utveckla och följa upp yrkesprogrammen och är tänkta att fungera som forum för en kontinuerlig dialog mellan Skolverket och avnämarna. De ska på så sätt hjälpa till att säkerställa att yrkesprogrammen även framöver är anpassade efter arbetsmarknadens behov av personal.
Kommunerna ska inom ramen för kommunal vuxenutbildning fortlöpande analysera behovet av utbildningar, till exempel yrkesutbildningar på gymnasial nivå, i samverkan med arbetsförmedling och det lokala arbetslivet i syfte att kunna ge den enskilde underlag för studie- och yrkesinriktning. För att ytterligare tillgodose behovet av yrkeskompetens har regeringen genomfört omfattande temporära utbildningssatsningar som bland annat inneburit fler platser i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och i yrkeshögskolan under perioden 2009–2011.
Inom yrkeshögskolan är det arbetslivets behov som avgör vilka utbildningar som ska genomföras och det som efterfrågas är fördjupning och specialisering inom ett yrkesområde för att få tillgång till kvalificerad arbetskraft. Resultatet av satsningarna är positivt. Den senaste mätningen som genomfördes 2010 visar att sex månader efter avslutad utbildning hade 80 procent arbete. Mot bakgrund av globaliseringens utmaningar är det också regeringens uppfattning att yrkeshögskolan på längre sikt får en allt viktigare roll i utbildningsväsendet.
Regeringen har i flera sammanhang betonat att universitet och högskolor har att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov vid planeringen av utbildningen. I Statistiska centralbyråns senaste mätning är 83 procent av de examinerade från högskolan etablerade på arbetsmarknaden.
Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetsmarknadsbarometer anser arbetsgivarna att tillgången på nyexaminerad arbetskraft är god och att kompetensbristen framför allt rör personer med arbetslivserfarenhet. Förändringar inom utbildningsområdet kan därmed inte ensamt lösa kompetensbristen.
Arbetsmarknadens kompetensbehov och hur detta överensstämmer med utbildningsväsendet är en nyckelfråga och regeringen följer noga utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.