Kompetens i rättsprocessen för dem som möter barn
Skriftlig fråga 2020/21:979 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-11
- Anmäld
- 2020-12-14
- Svarsdatum
- 2020-12-28
- Besvarad
- 2020-12-28
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det borde vara självklart att de barn som vårdnadstvister rör sig om bemöts på ett naturligt och bra sätt, tas på allvar, hörs och får vara delaktiga. Tyvärr är det inte alltid så. I fall där barn är utsatta för missförhållanden så far de illa och behöver extra god förståelse och bemötande.
Barn som utsatts för brott, ofta sexualbrott eller våld i nära relationer, har rätt till målsägandebiträde, en jurist som stöder den som är utsatt. Barn som utsatts för brott av en vårdnadshavare ska få en särskild företrädare. Det är en särskilt lämplig person som i stället för barnets vårdnadshavare tar till vara barnets rätt under förundersökning och rättegång. Det är av vikt att företrädare och målsägandebiträde utöver juridisk kompetens också har kompetens i att stödja barn. Även då barn bevittnar att närstående utsätts negativt, exempelvis av våld, så påverkas barnet starkt och behöver stöd hos andra vuxna de möter.
Det är av största vikt att de som handhar mål inom rättsväsendet och som möter barn i rättsprocessen är utbildade och har vana och kompetens för att möta och stödja barn. I utredningen Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63), som publicerades nyligen, framgår att många personer som möter barn inom myndigheter, tycker det är svårt att möta och prata med barn och att de tycker att de saknar verktyg.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern och regeringen göra för att garantera att barn möts med kompetens hos dem som arbetar inom rättsprocessen och möter barn?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:979 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:979 av Mikael Eskilandersson (SD)
Kompetens i rättsprocessen för dem som möter barn
Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att garantera att barn möts med kompetens hos dem som arbetar inom rättsprocessen och möter barn.
Frågan är ställd mot bakgrund av det nyligen överlämnade betänkandet Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63).
Jag välkomnar utredningen. Utredningens bedömning är att svensk lagstiftning och praxis till allra största delen stämmer överens med barnkonventionen, men mer kan göras.
Det är viktigt att alla aktörer som möter barn i rättsprocesser gör det på ett tryggt och kompetent sätt och att de har förmåga att se till barnets särskilda behov, frågor som regeringen arbetat aktivt med under mandatperioden.
Den 1 juli 2018 infördes höjda kompetenskrav för målsägandebiträden som innebär att endast jurister får utses till målsägandebiträde och att den som utses ska vara särskilt lämplig för uppdraget. I kravet på särskild lämplighet ligger att den som utses att biträda ett barn bör ha erfarenheter och kunskaper om barns rättigheter och behov samt hur man kommunicerar med barn och unga på deras nivå.
Krav på särskild lämplighet gäller sedan tidigare för den som utses till särskild företrädare för barn. På den särskilda företrädaren finns därutöver krav på dennes personliga egenskaper.
Från den 1 mars 2021 införs särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden för barn och unga i mål och ärenden enligt LVU. Barn som är aktuella för sådan vård befinner sig ofta i en mycket utsatt situation och den som företräder barnet behöver därför vara särskilt lämpad för uppdraget.
Det är lika viktigt med hög kompetens även bland övriga aktörer i rättsväsendet. Hos polisen finns särskilt utbildade barnförhörsledare. Bland åklagarna finns åklagare med särskild erfarenhet och utbildning av barnärenden.
Vidare har Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i ett gemensamt projekt tagit fram en omfattande handledning för polis och åklagare om praktiska frågor vid planering och genomförande av förhör med barn. Polismyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Polismyndigheten ska redogöra för detta i sin årsredovisning för 2020, som lämnas i februari 2021.
I Barnahusverksamheten, som finns på många platser runtom i landet, samverkar polis, åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt Rättsmedicinalverket i gemensamma lokaler. Målet för samverkan är att tillförsäkra barnen rättstrygghet, gott bemötande och stöd, samt vid behov kris- och behandlingsinsatser.
För att säkerställa ett barnrättsperspektiv i domstolarna erbjuder Domstolsakademin fortlöpande utbildningar i olika barnrättsfrågor. Utbildningarna ges på olika nivåer för att täcka utbildningsbehovet bland nyutnämnda och mer erfarna domare samt andra jurister på domstolarna.
Sedan 2017 pågår ett kunskapslyft för barnets rättigheter i myndigheter, kommuner och regioner i syfte att höja kunskapen och stärka kompetensen om barnkonventionen. Målet är att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen hos de offentliga aktörerna. Exempel på myndigheter som ingått i kunskapslyftet är Kriminalvården, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Betänkandet Barnkonventionen och svensk rätt kommer att vara ett viktigt underlag för regeringen i vår ambition att säkerställa att Sverige lever upp till barnkonventionen.
Stockholm den 18 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.