Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kompetens i lärarkåren

Skriftlig fråga 2003/04:1095 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-21
Inlämnad
2004-04-21
Besvarad
2004-04-28
Svar anmält
2004-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 april

Fråga 2003/04:1095

 av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om kompetens i lärarkåren

Trots att skollagen föreskriver att gymnasierna ska sträva efter att rekrytera forskarutbildade lärare och propositionen 1990/91:85 utgick från att skolväsendet ska sysselsätta minst lika många forskarutbildade lärare 1990/91 så försummar flertalet gymnasier detta rekryteringsarbete totalt. De forskarutbildade gymnasielektorerna har numera nästan helt försvunnit.

I november 1996 fanns det 861 lektorer anställda i den svenska skolan. I november 2003 fanns det 511 lektorer i skolan i Sverige, varav 400 arbetade heltid. Går man längre tillbaka fanns det ett par tusen lektorer verksamma i svensk skola.

Det finns få möjligheter för lärare att genom högre studier och forskning kvalificera sig för nya tjänster. Möjlighet till kompetenshöjning och fler karriärvägar för lärare är en nödvändighet om skolan ska kunna attrahera kompetent och engagerad personal.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa en ökning av antalet lektorstjänster i gymnasieskolan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1095 besvarad av Thomas Östros

den 28 april

Svar på fråga 2003/04:1095 om kompetens i lärarkåren

Utbildningsminister Thomas Östros

Sten Tolgfors har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en ökning av antalet lektorstjänster i gymnasieskolan.

Lärarna är tveklöst skolans viktigaste resurs för att erbjuda eleverna goda möjligheter att nå målen. Tillgång till välutbildade lärare i alla skolor är en viktig faktor för likvärdighet och kvalitet i utbildningen.

Regering och riksdag har vid flera tillfällen understrukit vikten av forskarutbildade lärare, något som också, som Sten Tolgfors påpekar, kommit till uttryck i lagstiftningen. Av 2 kap. 3 § skollagen framgår således att varje kommun och landsting ska sträva efter att i gymnasieskolan anställa lärare som har forskarutbildning. Samtidigt är det viktigt att framhålla att det yttersta ansvaret för vilka lärare som ska rekryteras och anställas är en fråga för skolhuvudmannen, det vill säga kommunen.

Det är lätt att instämma i Sten Tolgfors bedömning av vikten av en generellt hög kompetens och fler karriärvägar för lärare. Lärare måste, enligt min mening, få möjlighet till kontinuerlig, professionell kompetensutveckling. Forsknings- och utvecklingsinsatser i skolan är nödvändiga för att utveckla undervisningen och för det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Lärare måste få utvecklas genom att växla arbetsuppgifter, avancera och byta inriktning.

När det gäller åtgärder från regeringens sida vill jag till att börja med nämna den nya lärarutbildningen som vilar på en starkare vetenskaplig grund jämfört med tidigare. Genom att regeringen år 2001 bildade en kommitté för utbildningsvetenskaplig forskning inom Vetenskapsrådet, med en budget om mer än 120 miljoner kronor, ökade dessutom resurserna till forskning inom utbildningsvetenskap kraftigt.

Ett sätt att öka rekryteringen av forskarutbildade lärare är givetvis att öka rekryteringsbasen av forskarutbildade personer. Här ska nämnas att antalet avlagda forskarexamina ökar kontinuerligt och har dubblerats under de senaste tio åren.

Som en följd av regeringens proposition Den öppna högskolan (proposition 2001/02:15) finns numera en möjlighet för personer, som avser att avlägga licentiatexamen, att söka och antas till forskarstudier. Denna förändring är ett viktigt led när det gäller att möjliggöra för fler yrkesverksamma personer som vill ha en fördjupning inom sitt arbete, eller ämnesområde, att få detta inom ramen för en forskarutbildning. Som exempel i propositionen nämns just gymnasielärare.

En satsning som bör nämnas i sammanhanget är skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola, som startade 1998 och syftar till att stärka kvaliteten i utbildningen och öka läraryrkets attraktivitet. Bakom satsningen, där 25 utvalda kommuner arbetar tillsammans, står Utbildningsdepartementet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Svenska Kommunförbundet. Ett av de fem målen är att finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare. Arbetet ska genomföras under åren 2002@2005. År 2006 blir ett avslutande år där vunna erfarenheter och kunskaper från hela projektperioden ska beskrivas, analyseras och värderas.

Jag vill också påminna om att det sedan 2001/02 utgår ett riktat statsbidrag till skolan som successivt ökar under en period av fem år. Sammantaget beräknas 15 000 lärare och andra specialister kunna anställas inom förskola och skola. Förutsättningarna att kunna anställa även forskarutbildade lärare har på så sätt förbättrats avsevärt.

Avslutningsvis vill jag framhålla att den fråga som Sten Tolgfors tar upp har stått högt på dagordningen under de senaste åren. Samtidigt som det pågår mycket arbete finns det tveklöst behov av ytterligare åtgärder för att främja möjligheterna till karriärutveckling för lärare. Inte minst kommer resultaten av skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola att visa vad, av vem, och på vilket sätt detta lämpligen bör ske.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.