Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kompensationsåtaganden vid större civil-militära materielaffärer

Skriftlig fråga 2003/04:242 av Järrel, Henrik S (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-11
Inlämnad
2003-11-11
Besvarad
2003-11-19
Svar anmält
2003-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2003/04:242

 av Henrik S Järrel (m) till försvarsminister Leni Björklund om kompensationsåtaganden vid större civil-militära materielaffärer

Handel och ömsesidigt utbyte av avancerad vetenskap och forskning är nödvändigt för att utveckla och befästa vår konkurrensförmåga, inte minst inom den spetsteknologiska sektorn.

Motköp har därför blivit vanligare vid större såväl civila som militära materielaffärer, det vill säga säljaren eller säljarlandet åtar sig att köpa vissa andra varor eller tjänster av köparen eller köparlandet till ett värde som ungefär svarar mot ursprungsaffärens omfattning.

En del materiel som är klassad för försvarsändamål kan komma till användning för civilt bruk. Också viss materiel som är avsedd för civil användning i fredstid kan under vissa omständigheter komma till militär användning inom totalförsvarets ram.

Svenska staten befinner sig för närvarande i ett upphandlingsskede, dels av ett gemensamt radiokommunikationssystem (Rakel), dels av ett nytt flygplanssystem för Kustbevakningen.

Båda dessa system medger såväl civil som militär användning.

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att kompensationsåtaganden, alternativt så kallad kvittning, i görligaste mån även tillämpas i dessa tilltänkta flermiljardaffärer?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:242 besvarad av Leni Björklund

den 19 november

Svar på fråga 2003/04:242 om kompensationsåtaganden vid större civil-militära materielaffärer

Försvarsminister Leni Björklund

Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag som försvarsminister avser att vidta för att kompensationsåtaganden, alternativt så kallad kvittning, i görligaste mån tillämpas vid upphandling av gemensamt radiokommunikationssystem (Rakel) respektive vid upphandling av nya flygplan till Kustbevakningen.

Upphandlingar av försvarsmateriel kan normalt genomföras på ett sätt som tillgodoser för Sverige väsentliga säkerhetsintressen. Enligt regeringsbeslut i mars 1999 kan bland annat i sådana fall krav på kompensationsåtaganden ställas i upphandlingen om utländska leverantörer väljs. I de fall som upphandlingen rör annan materiel som främst har civil användning och därmed inte är avsedd speciellt för militära ändamål ska så kallade EG-rättsliga principer tillämpas fullt ut. Detta innebär att upphandlingen ska genomföras som en ren konkurrensupphandling, och därmed utan möjlighet till krav på kompensationsåtaganden.

De upphandlingar som Henrik S Järrel tar upp genomförs av Försvarets materielverk på uppdrag av Rakelkommittén respektive Kustbevakningen. Dessa system har främst eller uteslutande civil användning. Därmed torde dessa upphandlingar genomföras i full konkurrens, utan möjlighet till krav på kompensationsåtaganden. Inte heller kan krav på kvittningsförfarande ställas på myndigheterna i leverantörens land. Försvarets materielverk skulle dock kunna bistå inhemsk försvarsindustri genom att ställa affärerna till den svenska försvarsindustrins förfogande som avräkning mot deras åtagande i leverantörens land. Det är då upp till det mottagande landets myndigheter att godta att svenska företag använder sig av aktuell affär. Det ankommer således på Försvarets materielverk att överväga om aktuella affärer kan ställas till inhemsk försvarsindustris förfogande som avräkning mot deras åtagande i leverantörens land.

Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar ställer nya krav på utvecklade samfunktioner inom totalförsvaret. Till detta måste vi också beakta behovet av att skapa gynnsamma förutsättningar för vår inhemska försvarsindustri i den kontinuerliga omstruktureringen av försvarsindustrin i Europa och USA, samt väga in bedömningen av Sveriges behov av framtida inhemsk försvarsindustriell kompetens, bland annat genom internationell samverkan.

Jag har uppmärksammat de problem och det behov som Henrik S Järrel tar upp. Jag håller på att undersöka om det går att finna några lösningar som medger att sådana hänsyn kan tas @ att Sveriges behov av industriell konkurrensförmåga kan utvecklas även vid den här typen av anskaffning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.