Kompensation till kommuner och föreningar för ökade kostnader för fritidskortet
Skriftlig fråga 2025/26:125 av Mats Berglund (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-24
- Överlämnad
- 2025-10-27
- Anmäld
- 2025-11-04
- Svarsdatum
- 2025-11-05
- Besvarad
- 2025-11-05
- Sista svarsdatum
- 2025-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Den 23 oktober ställde jag en muntlig fråga till socialministern om hur staten ska kompensera kommuner och föreningar för de pålagor i form av exempelvis ökad administration och marknadsföring som kommer med införandet av fritidskortet.
Svaret från socialministern var påtagligt vagt formulerat och något svårt att förstå: Viss ekonomisk stöttning ska ges för att genomföra föreningssystem snabbare. Föreningarna ska kompenseras genom generöst medgivande av ödmjukhet och tacksamhet från socialministern själv.
Hur kostnaderna för nya administrativa tjänster inom kulturskolan och kommunala upplysningskampanjer ska täckas eller hur de kommuner som har avgiftsfri kulturskola ska ersättas framgick inte av svaret, trots att det ingick i frågan. Inte heller framgick hur alla stackars föreningskassörer och föreningsrevisorer runt om i landet ska kompenseras för den ökade arbetsbelastningen och den frustration som avsaknaden av färdiga system orsakar.
Fritidskortet blev minst ett år försenat innan lansering, och ändå är systemen fortfarande långt ifrån riggade.
Det är olyckligt om regeringens goda intentioner om att fler barn och unga ska få möjlighet att pröva på parkour och percussion samtidigt tynger ned kommunernas kultur- och fritidsnämnder så att de kan behöva dra ned på antalet platser i kulturskolan eller minska sitt föreningsstöd, så att det i slutändan till och med kan bli mindre luta, lacrosse och andra fritidsaktiviteter än utan reformen.
Hittills har, enligt ministerns svar i den muntliga frågestunden, 235 000 kort laddats ned. Det innebär en nyttjandegrad på knappt 21 procent. I underlagen till reformen (Ds 2024:16 och 2024/25:157) utgår konsekvensberäkningarna från en nyttjandegrad på upp till 65 procent första året (2025). Det mest negativa scenariot i promemorian utgick från en nyttjandegrad på cirka 25 procent eller 279 000 barn och unga.
Det återstår alltså att 44 000 barn och unga deltar för att komma upp i detta lägstascenario.
Det innebär också att kostnaderna för de statliga myndigheternas administration blir långt högre än det direkta stödet till familjerna.
Orsakerna till glappet mellan de olika scenarierna och det verkliga utfallet behöver regeringen återkomma med att förklara. Men hur kommuner, föreningar och föräldrar ska kompenseras för den frustration, irritation och administration – med medföljande kostnader – som fritidskortet har ställt till med bör regeringen kunna svara på redan nu.
Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är således återigen:
Hur ska ministern och regeringen kompensera kommuner och föreningar för de ekonomiska och administrativa belastningarna som fritidskortet orsakat?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:125 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2025/26:125 Kompensation till kommuner och föreningar för ökade kostnader för fritidskortet
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2025/26:125 av Mats Berglund (MP) Kompensation till kommuner och föreningar för ökade kostnader för fritidskortet
Mats Berglund har frågat mig hur jag och regeringen ska kompensera kommuner och föreningar för de ekonomiska och administrativa belastningarna som fritidskortet orsakat.
Fritidskortet syftar till att främja barns och ungas deltagande i en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Det är en av de största reformerna för att främja barns hälsa och delaktighet som genomförts på många år. En meningsfull fritid bidrar till goda livsvillkor under uppväxten, vilket är positivt både för den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Fritidskortet infördes den 15 september i år och hittills har över 256 000 fritidskort beviljats, varav över 35 000 särskilda fritidskort med det högre beloppet om 2 000 kronor till barn i ekonomiskt utsatta hushåll. En framgångsrik satsning på fritidskort för barn och unga förutsätter att en bredd av utförare finns tillgängliga och har kapacitet att erbjuda fritidsaktiviteter till barn och unga utifrån deras olika förutsättningar, behov och önskemål. Redan nu är över 4 500 föreningar och kulturskolor med i fritidskortet.
Regeringen har sedan tidigare beslutat om medel till aktörer som bedriver fritidsaktiviteter inom de fyra områdena idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer och som omfattas av fritidskortet. Under 2024 avsatte regeringen totalt 314 miljoner kronor för förberedande och kapacitetsstärkande insatser inför fritidskortets lansering.
Den 17 oktober i år beslutade regeringen om medel för att ytterligare stärka kapaciteten hos olika utförare av fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer, i anslutning till att fritidskortet för barn och unga har införts. Satsningen omfattar totalt 87 miljoner kronor under 2025.
Sveriges Riksidrottsförbund och Svenskt Friluftsliv tilldelades 25 respektive 10 miljoner kronor för att genomföra kompletterande insatser inom ramen för fritidskortet. Det handlar bland annat om att utvidga och utveckla arbetet med ledarrekrytering och utbildning av ledare inom idrotten samt att tillgängliggöra friluftsaktiviteter för barn och unga i områden med begränsad tillgång till friluftsliv. Det handlar även om att utveckla stödet och underlätta föreningarnas arbete med administration relaterat till fritidskortet samt att erbjuda särskilda utbildningsinsatser för lokala föreningar och klubbar relaterat till administration av fritidskortet.
Regeringen har även gett Statens kulturråd i uppdrag att bidra till att stärka kapaciteten i kulturskoleverksamhet som tillhandahålls av kommuner, i anslutning till att fritidskortet har införts. I uppdraget ingår att stödja arbetet i kulturskoleverksamhet, bl.a. insatser för att stödja kommunernas arbete med att ansluta till fritidskortet. För uppdraget får Statens kulturråd använda 31 miljoner kronor under 2025. Därtill fick MUCF ett uppdrag att fördela medel till barn- och ungdomsorganisationer som har beviljats organisationsbidrag för bidragsåret 2025 enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Organisationerna får använda medlen för att finansiera insatser som bl.a. stödjer medlemsorganisationernas arbete med att ansluta till fritidskortet eller utveckling av ekonomihantering och betalningar. För uppdraget får MUCF använda 21 miljoner kronor.
För att fritidskortet ska bli enkelt att använda för föreningar, organisationer och vårdnadshavare erbjuder E-hälsomyndigheten leverantörer av föreningssystem, som tillhandahåller administrativa system för föreningar, organisationer och kommuner som tillhandahåller kulturskoleverksamheter, möjligheten att integrera sina digitala tjänster med fritidskortet. Flertalet leverantörer av administrativa föreningssystem har också meddelat att de kommer att integrera fritidskortet i sina system – flera redan under hösten vilket kommer underlätta betydligt för anslutna föreningar. För att påskynda detta har regeringen gett E-hälsomyndigheten och Tillväxtverket i uppdrag att analysera och ta fram förslag på hur medel kan fördelas till de leverantörer av föreningssystem som utvecklar eller har utvecklat en integration mot E-hälsomyndighetens digitala tjänst för fritidskort. Den fortsatta integreringen kommer underlätta administrationen för de föreningar, organisationer och kommuner som tillhandahåller kulturskoleverksamheter som omfattas av fritidskortet, samt öka användarvänligheten i den digitala tjänsten för vårdnadshavare.
Regeringen anser att det är av största vikt att vi möjliggör en meningsfull fritid för fler barn och unga och att vi når de grupper som tidigare inte har hittat till idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv. Som framgår av ovan gör regeringen betydande insatser för att underlätta för alla de föreningar och kulturskolor som vill medverka till detta inom ramen för fritidskortet.
Stockholm den 5 november 2025
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.