kompensation för judiska flyktingar

Skriftlig fråga 2001/02:950 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-22
Besvarad
2002-03-27
Anmäld
2002-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 mars

Fråga 2001/02:950

av Tuve Skånberg (kd) till utrikesminister Anna Lindh om kompensation för judiska flyktingar

800 000 judar från arabvärlden flydde eller fördrevs från sina hem fr.o.m. kriget 1948 och fram till slutet av 1950-talet. Dessa judiska flyktingar från Mellanöstern var fler än de palestinska flyktingarna från Israels självständighetskrig 1948, som var ca 700 000 enligt FN:s siffror. Nära 600 000 av judarna från arabvärlden flydde till Israel och utgör i dag tillsammans med sina ättlingar en stor del av den israeliska befolkningen. Till skillnad från de palestinsk-arabiska flyktingarna sattes judarna från arabvärlden inte i några flyktingläger utan integrerades och blev fullvärdiga medborgare i Israel. År 1949 antog Arabförbundet en ganska okänd resolution att tvinga den miljon judar som då fortfarande levde i arabvärlden att lämna sina hem som utblottade flyktingar under förevändningen att ett "befolkningsutbyte" hade ägt rum, med dåvarande irakiske premiärministern Nouri al-Saids ord "för att utgöra hem för de palestinsk-arabiska flyktingarna". De allra flesta judiska hem som lämnades mer eller mindre frivilligt, och utan någon som helst kompensation i Bagdad, Damaskus, Beirut, Benghazi och Kairo, bebos i dag av palestinier. Enligt Jerusalem Report uppskattas de 130 000 fördrivna irakiska judarna ha förlorat ca 100 miljarder US-dollar och de egyptiska judarna förlorade egendomar som beräknas vara värda över 60 miljarder US-dollar.

I slutet av mars i år kommer ett arabiskt toppmöte att äga rum. Det saudiska fredsinitiativet kommer då säkert att tas upp.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att de nämnda judarnas egendom antingen kompenseras eller räknas som utbyte mot den egendom som de palestinska flyktingarna lämnade efter 1948?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:950 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 27 mars

Svar på fråga 2001/02:950 om kompensation för judiska flyktingar

Utrikesminister Anna Lindh

Tuve Skånberg har frågat mig om jag avser att ta något initiativ vid det arabiska toppmötet i slutet av mars rörande kompensation för judiska flyktingar som fördrevs från sina hem från och med kriget 1948 och fram till slutet av 1950-talet.

På Arabförbundets möte i Beirut den 27-28 mars kommer, enligt uppgift, bland annat ett saudiskt fredsinitiativ att diskuteras. Detta initiativ presenterades första gången i mitten av februari och har sedan dess rönt stor uppmärksamhet. Det inrymmer förslag som utmynnar i att arabstaterna normaliserar sina förbindelser med Israel i utbyte mot att Israel drar sig tillbaka från områden som man ockuperade i sexdagarskriget 1967. Det är första gången som ett arabland lägger fram ett sådant förslag. Anledningen till detta är givetvis att man ser mycket allvarligt på den pågående konflikten mellan Israel och palestinierna, och att man är rädd för att den kan förvärras om man inte ingriper aktivt. Från EU:s sida har vi förklarat att vi stöder förslaget. USA har intagit samma hållning.

Enligt grundprinciperna i allmän folkrätt kan egendom inte beslagtas utan att ersättning ges till ägaren. Detta gäller givetvis även om denne lämnat eller fördrivits från landet och blivit medborgare i ett annat land eller statslös. Det stora flertalet av de flyktingar som Tuve Skånberg avser med sin fråga torde nu vara medborgare i Israel. Hittills har avsaknaden av sedvanliga förbindelser mellan Israel och arabstaterna gjort det svårt eller omöjligt för Israel att driva frågan om flyktingarnas mänskliga rättighet till kompensation.

Sverige tillmäter frågan om kompensation för judiska flyktingar stor vikt. Den utgör en viktig beståndsdel av den normaliseringsprocess som en dag måste inledas mellan Israel och arabstaterna. Jag utgår från att frågan om kompensation för judiska flyktingar ska kunna klaras ut i samband med att konflikten får ett slut. Sverige kommer givetvis att fortlöpande noga följa händelseutvecklingen i området, och ta de initiativ som kan bidra till en framtida normalisering i området.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.