kommunpolitikernas situation
Skriftlig fråga 2000/01:511 av Larsson, Ewa (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-08
- Anmäld
- 2001-01-16
- Besvarad
- 2001-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:511
av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Britta Lejon om kommunpolitikernas situationSvenska Kommunförbundet har låtit 2 400 kommunalt förtroendevalda runtom i Sverige besvara en enkätundersökning, om hur de uppfattar sina uppdrag, redovisas i rapporten Kommunpolitikern @ Om demokrati.
Politikerna känner växande misstroende från väljarna. Undersökningar visar att det stämmer med väljarnas uppfattningar. En majoritet av väljarna vill t.o.m. överlåta "viktiga" beslut till expertstyren snarare än till folkstyren.
Enkäten visar att två av tre kommunpolitiker tycker att fullmäktige har för lite att säga till om. De förtroendevalda uppfattar att kommunfullmäktige förlorar makt till förmån för kommunstyrelsen och kommunala tjänstemän. Alltfler beslut tas utanför offentlighetens ljus och utan öppen politisk debatt. Dessutom ofta av icke folkvalda! Kommunfullmäktige kommer att uppfattas som överflödigt, en onödig kostnad. Ett talande bevis för detta ges i tidningen Kommun-Aktuellt, nr 35 2000, som anger att antalet fullmäktigemöten minskar, antalet ärenden som behandlas på fullmäktige minskar och antalet ledamöter minskar.
Rimligt att anta är att väljarna besvarar fullmäktigeledamöternas ökande vanmakt med ökad misstro.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
Hur avser ministern verka för att vända på utvecklingen med en växande skara vanmäktiga kommunpolitiker och ökande misstro mot dem?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:511 besvarad av statsrådet Britta Lejon
Svar på fråga 2000/01:511 om kommunpolitikernas situation
Statsrådet Britta Lejon
Ewa Larsson har frågat mig hur jag avser verka för att vända på utvecklingen med en växande skara vanmäktiga kommunpolitiker och ökande misstro mot dem.
Det är en viktig och mycket central frågeställning som Ewa Larsson tar upp. Det faktum att många medborgare känner misstro mot politiker är ett allvarligt problem för den svenska demokratin. Detta är en komplicerad frågeställning som inte kan lösas med en enkel åtgärd. Det behövs en mångfald av åtgärder för att hantera problemet.
Ett sätt för att öka förståelsen för de förtroendevaldas roll är att öka antalet uppdrag. Antalet förtroendeuppdrag har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Om fler människor får tillfälle att pröva på uppgiften som förtroendevald kan detta bidra till att öka förståelsen för den svåra uppgiften det innebär att som vald företrädare pröva och väga olika uppgifter och behov mot varandra. Ett ökat antal förtroendevalda innebär också att fler människor med olika perspektiv och bakgrund får möjlighet att debattera de politiska besluten, vilket bidrar till att fördjupa det demokratiska samtalet. Regeringens målsättning är att antalet förtroendevalda i kommuner och landsting ska ökas till den nivå som rådde vid 1990-talet början, dvs. en ökning med 10 000 personer.
Ett annat sätt att förbättra kommunikationen mellan de förtroendevalda och medborgarna är att använda den nya informationstekniken. I exempelvis Kalix kommun har IT använts för att utveckla medborgardialogen i stadsmiljöfrågor.
Den nya kommunallagen från år 1991 innebär en ökad betoning på målstyrning. Den innebär också att fullmäktiges möjligheter att delegera beslut till nämnder har vidgats.
Det är således varje kommun som själv bestämmer vad som ska delegeras till nämnderna. Det bör dock noteras att enligt 3 kap. 9 § kommunallagen gäller fortfarande ett generellt krav på att fullmäktige ska förbehållas alla beslut av principiell karaktär eller av större vikt. Fullmäktige är det enda direktvalda organet och får inte avhända sig kontrollen över de centrala besluten i kommunen. Det är viktigt att kommunerna beaktar detta förhållande när man fördelar uppgifter mellan fullmäktige och nämnderna.
Det finns positiva exempel på försök att stärka fullmäktiges roll som det ledande organet för debatt och beslut. I exempelvis Stenungsund, Svedala och Nykvarns kommuner har särskilda fullmäktigeberedningar inrättats för att bl.a. förstärka fullmäktiges roll i den politiska processen.
Det behövs över huvud taget en mångfald av åtgärder för att förbättra den lokala demokratin. Kommundemokratikommittén (dir. 1999:98) har givits i uppdrag att lämna förslag i syfte att förbättra den lokala demokratins funktionssätt. Kommittén ska bl.a. föreslå åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas arbetsförhållanden särskilt i syfte att underlätta rekrytering och motverka avhopp. Kommittén ska redovisa sitt betänkande den 31 maj.
Öppenhet och insyn är ett viktigt moment för att utveckla förtroendet för det demokratiska systemet. Kommundemokratikommittén har därför även i uppgift att föreslå åtgärder för att stärka medborgarnas insyn i kommunalt delägda företag och kommunala entreprenader och andra alternativa drift- och samverkansformer.
Kommundemokratikommittén har också i uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att stärka fullmäktiges ställning och den medborgerliga insynen i beslut av långsiktig karaktär och av stor principiell och ekonomisk betydelse.
Min målsättning är att senare under mandatperioden mot bakgrund av bl.a. kommitténs ställningstaganden presentera förslag för att förbättra demokratins funktionssätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.