kommunismen

Skriftlig fråga 1997/98:955 av Andersson, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-07-23
Anmäld
1998-07-27
Besvarad
1998-08-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:955 av Sten Andersson (m) till justitieministern om kommunismen

den 23 juli

En doktorand har fällts av domstol för att ha arrangerat en "nazistföreläsning" vid Umeå universitet. Frågan är om domen överensstämmer med FN:s artikel Mänskliga fri- och rättigheter. Artikeln har förvisso inslag av moment 22 då den faktiskt garanterar fri- och rättigheter för alla. Stalin som inte var demokrat skrev under artikeln! Domen innebär att svensk lag tillämpas på samma sätt som av de totalitära ideologier man vill bekämpa! Dessutom saknas konsekvens.

Kommunismen har nämligen inga problem att agera i Sverige. Detta trots att överallt där kommunismen haft makten har, enligt alltmera samstämmig forskning, flera människor mördats, större miljöförstörelse gjorts (huvudsakligen i fredstid), än vad Hitler med all sin samlade ondska åstadkom. Kommunister som verkar i demokratier kan tyckas fredliga, men faktum är att i den ideologins namn har enorma brott begåtts mot mänskligheten. Därför borde kommunism likställas med nazism!

Vilka informationsinsatser är justitieministern beredd vidta i syfte att informera svenska folket om de oerhörda grymheter kommunismen begått mot mänskligheten överallt där företrädare för denna ideologi haft makten?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:955 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:955 om kommunismen
    Justitieminister Laila Freivalds

den 6 augusti

Sten Andersson har frågat mig vilka informationsinsatser jag är beredd att vidta i syfte att informera svenska folket om "de oerhörda grymheter kommunismen begått mot mänskligheten överallt där företrädare för denna ideologi haft makten".

Regeringen arbetar självklart kontinuerligt mot regimer som agerar på ett sätt som inte är förenligt med reglerna om skydd för mänskliga fri- och rättigheter. Detta sker på olika sätt, både genom faktisk handling och genom olika former av information och upplysning i syfte att bilda opinion. I den politiska verksamheten ligger ju att man löpande i olika sammanhang ger sin syn på andra politiska ideologier i allmänhet och vad som kan uppfattas som odemokratiska ideologier i synnerhet. Då är naturligtvis även det historiska perspektivet viktigt.

Det finns de som ger en förskönande bild av kommunismens idéer och gärningar. Det är en falsk och farlig bild av verkligheten. På samma sätt som vi måste hålla minnet av nazismens folkmord levande får vi aldrig glömma kommunismens förbrytelser. Är det något som kommunismen har bevisat så är det att diktatur ofrånkomligen slutar i förföljelse, tortyr och död. Detta visade inte minst 50 års kommunistisk diktatur i Sovjetunionen.

Det är min personliga övertygelse att kunskapen om kommunismens grymheter är alltför låg i vårt land. Det skulle behöva spridas mer fakta om folkmord och grymheter som ägt rum i kommunistiska diktaturer, inte minst i vårt eget närområde. Även för att förstå vår egen historia behövs kunskap om kommunismens roll och verksamhet i vårt eget land. Jag är givetvis beredd att i lämpligt sammanhang och på lämpligt sätt bidra till att höja kunskapsnivån.

Jag hoppas att folkrörelser och fortbildningsförbund med ledning av erfarenheterna från och framgången med informationsinsatsen om Förintelsen kommer att medverka till att förmedla kunskap om folkmord och andra brott mot mänskliga rättigheter.

Jag vill vidare framhålla att det i kursplanen för grundskolans historieundervisning står bl.a. att undervisningen skall behandla "vår tids historia med dess folkmord, revolutioner, krig och fredssträvanden". Till detta kommer att Uppsala universitets nationella kunskapscentrum för forskning och undervisning kring Förintelsen skall initiera forskning, undervisning och folkbildning inte enbart om Förintelsen utan även om andra folkmord. den 4 augusti

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.