Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kommunikationssystemet Rakel

Skriftlig fråga 2005/06:383 av Andersson, Magdalena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-11-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2005-11-17
Besvarad
2005-11-23
Svar anmält
2005-11-25
Besvarad
2005-11-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 november

Fråga 2005/06:383 av Magdalena Andersson (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Kommunikationssystemet Rakel

När det nya radiokommunikationssystemet Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) ska införas för bland annat polisen, räddningstjänsten och ambulansen kvarstår fortfarande en rad frågetecken.

Bland annat utlovas full radiotäckning för systemet endast i orter med mer än 2 500 invånare. Många av de mindre orterna kommer att täckas av de master som sätts upp i större orter, men täckningen på landsbygden kommer att vara oviss.

Kostnaderna för införandet av systemet är höga och slutnotan är i dag okänd. Många av de tänkta ingående myndigheterna är tveksamma till om kostnaden för införandet är motiverad, samtidigt som det inte ens utlovas full geografisk täckning för systemet.

Min fråga till justitieministern är därför:

Hur avser justitieministern att säkerställa att det nya radiosystemet Rakel kommer att ha radiotäckning i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:383 besvarad av Leni Björklund

den 23 november

Svar på fråga 2005/06:383 om kommunikationssystemet Rakel

Försvarsminister Leni Björklund

Magdalena Andersson har frågat justitieministern hur han avser att säkerställa att det nya radiosystemet Rakel kommer att ha radiotäckning i hela landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det grundläggande kravet som gäller vid utbyggnaden av Rakel är att de olika användarorganisationerna ska ha en radiotäckningsgrad som är minst lika bra som den som de har i dag. Sammantaget bör detta leda fram till en bättre radiotäckning såväl för den enskilda användarorganisationen som på den nationella nivån. Syftet är vidare att när Rakelsystemet är i drift ska det erbjuda ett robust radiokommunikationssystem med betydligt fler funktioner än de system som används i dag. Det ska dessutom ge möjlighet till effektiv samverkan inom och mellan användarorganisationerna. Systemet ska erbjuda kommunikation inom hela landet i motsats till dagens system som endast möjliggör kommunikation inom en organisation och inom begränsade geografiska områden. Rakel kommer således att förbättra och förenkla kommunikationerna när det gäller till exempel samverkan och resursförstärkning i samband med större olyckor och samhällskriser som berör flera aktörer.

Enligt uppgift från Rakelkommittén är lösningen sådan att det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel ska vara rikstäckande. Dock undantas till att börja med fjällvärlden. Då systemet är färdigbyggt kommer det enligt betänkandet Trygga medborgare @ säker kommunikation (SOU 2003:10) att innebära att 95 % av landets territorium har radiotäckning med hjälp av mobilstationer som är monterade i fordon. Användarna garanteras radiotäckning för handburen mobilstation i orter med fler än 2 500 invånare. Radiotäckningen utanför dessa orter kommer att vara mycket god. Handburna mobilstationer kommer också att kunna användas runt de större Europavägarna och länsvägarna. Övriga delar av landet kommer att ha täckning för fordonsmonterad mobilstation. Dessutom ska handburna mobilstationer kunna användas på dessa områden om samtalet länkas via fordonsmonterad mobilstation, så kallad reläfunktion.

Kostnaden är hög för ett modernt radiokommunikationssystem som uppfyller användarorganisationernas behov av kommunikation och ger god möjlighet till samverkan. Investeringen i Rakelsystemet uppgår till 2,3 miljarder kronor. Staten står för investeringen och utbyggnaden av Rakelsystemets infrastruktur under de tre inledande utbyggnadsetapperna. De återstående fyra etapperna kommer sedan att lånefinansieras. Användarorganisationerna ska därefter gemensamt finansiera de årliga driftskostnaderna genom abonnemangsavgifter. Rakelkommittén har beräknat den årliga driftskostnaden för ett fullt utbyggt system till ca 390 miljoner kronor. Krisberedskapsmyndigheten har i dagsläget för 2006 beräknat kostnaden för ett abonnemang till ca 7 000 kr. Kostnaden per användare minskar dock ju fler som ansluter sig till systemet. Inom Regeringskansliet har det tagits fram en rapport som visar på behovet av en utökad användarkrets. Rapporten remissbehandlas just nu.

Polisen och övriga statliga myndigheter förbereder en anslutning. Vissa kommuner och landsting har framfört tveksamhet inför en anslutning på grund av kostnaden. Jag bedömer att detta till viss del kan bero på att de ännu inte har fått all information och kunskap om systemet och vilka ytterligare möjligheter detta erbjuder i förhållande till dagens system. Vid till exempel stormen Gudrun slutade telefonsystemen att fungera och tydliggjorde behovet av ett gemensamt och robust radiokommunikationssystem.

Intentionen är således att radiotäckningsgraden i det nya gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel ska vara bättre än den radiotäckning som vi har med dagens olika system och ge möjlighet till kommunikation mellan berörda aktörer. De test som kommer att utföras under uppbyggnadsperioden och de erfarenheter som görs när systemet har tagits i drift kommer att ligga till grund för eventuella åtgärder för att säkerställa radiotäckningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.