Kommuners underrättelseskyldighet

Skriftlig fråga 2019/20:771 av Josefin Malmqvist (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-17
Överlämnad
2020-01-20
Anmäld
2020-01-21
Svarsdatum
2020-01-29
Besvarad
2020-01-29
Sista svarsdatum
2020-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I svar på interpellation 2019/20:215 konstaterar socialminister Lena Hallengren (S) att ”underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar har utvidgats så att även kommunerna omfattas av underrättelseskyldighet”.

I interpellationsdebatten den 14 januari 2020 avseende interpellation 2019/20:215 valde ministern att inte svara på följdfrågan om att underrättelseskyldigheten inte heller med den nya lagstiftningen är ömsesidig.

Lagstiftningsförändringen är bra, men inte tillräcklig. Om en kommun upptäcker fusk med andra bidrag eller stöd är kommunen nu skyldig att underrätta berörd myndighet om det, även om det röjer att personen finns i socialregistret. Om en annan myndighet däremot, exempelvis polisen, anmäler misstanke om fusk med ekonomiskt bistånd kan kommunen inte heller fortsättningsvis samverka kring det individuella ärendet. Denna sekretess finns alltså kvar och begränsar ett effektivt samarbete mellan polisen och kommunen i nämnda exempel. 

Därför vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Varför har inte ministern verkat för att kommuners underrättelseskyldighet i relation till bidragsbrott ska göras ömsesidig, både avseende ekonomiskt stöd och ekonomisk förmån?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:771 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/00270/FST

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:771 av Josefin Malmqvist (M)
Kommuners underrättelseskyldighet

Josefin Malmqvist har frågat mig varför jag inte verkat för att kommuners underrättelseskyldighet i relation till bidragsbrott ska göras ömsesidig, både avseende ekonomiskt stöd och ekonomisk förmån.

Josefin Malmqvist nämner som exempel en situation när polisen anmäler misstanke om fusk med ekonomiskt bistånd. Hon uttrycker att kommunen då inte fortsättningsvis kan samverka med polisen kring det individuella ärendet.

Att stävja bidragsfusk i välfärden är en prioriterad fråga. Som beskrevs vid den tidigare interpellationsdebatten har regeringen också vidtagit en rad åtgärder för att stärka kontrollen och minska brottsligheten inom välfärds-systemen.

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) innehåller vissa generellt tillämpliga bestämmelser som möjliggör att en myndighet i en viss situation kan lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess. Bl.a. finns det en bestämmelse som medger att en myndighet lämnar ut sekretessbelagda uppgifter om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. När det gäller informationsutbyte mellan socialtjänsten och Polismyndigheten har Justitieombudsmannen uttalat att den bestämmelsen kan ge socialtjänsten rätt att lämna uppgift om förmögen-hetsbrott som riktas mot socialtjänstens verksamhet, eftersom det många gånger kan ligga inom socialtjänstens verksamhetsområde att se till att sådana misstankar blir utredda (JO 1993/94, s. 464).

Jag kommer givetvis att fortsätta att följa dessa frågor vidare men bedömer idag att socialtjänsten har väl avvägda befogenheter för att fullgöra sin verksamhet.

Stockholm den 29 januari 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.