Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kommuners och läns behov av arbetskraft från "tredje land"

Skriftlig fråga 2002/03:696 av Ångström, Lars (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-19
Inlämnad
2003-03-19
Besvarad
2003-03-26
Svar anmält
2003-03-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 mars

Fråga 2002/03:696

 av Lars Ångström (mp) till statsrådet Hans Karlsson om kommuners och läns behov av arbetskraft från tredjeland

I en interpellationsdebatt den 14 mars sade arbetslivsministern att "rörligheten inom det nuvarande EU är emellertid mycket låg. Mot bakgrund av detta och vad jag i övrigt redovisat, menar jag att vi redan i dag seriöst bör börja fundera över de behov av arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES-området som kan uppstå framöver."

Bristen på arbetskraft är akut på flera håll i landet och inom delar av näringslivet. För att komma till rätta med flaskhalsar inom verkstadsindustrin och därmed skapa nya jobb och vända utflyttningen från kommunen, ansökte Ragunda kommun till AMS om att få ge arbetstillstånd till thailändska medborgare. Strömsunds kommun önskade ta emot läkare från Uzbekistan. Västernorrlands län ansökte i partipolitisk enighet hos regeringen om att få bli "försökslän för integration". Samtliga dessa ansökningar avslogs av AMS eller regeringen. Karlssons svar kan emellertid tolkas som en signal om en ny, mer positiv inställning från regeringens sida.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Hans Karlsson:

Avser statsrådet verka för att kommuner och län som ansökt om att få bli försöksområden för arbetskraftsinvandring får den möjligheten?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:696 besvarad av Hans Karlsson

den 26 mars

Svar på fråga 2002/03:696 om kommuners och läns behov av arbetskraft från tredjeland

Statsrådet Hans Karlsson

Lars Ångström har frågat mig om jag avser att verka för att kommuner och län som ansökt om att få bli försöksområden för arbetskraftsinvandring får den möjligheten.

I sin fråga refererar Lars Ångström till ett interpellationssvar som jag gav den 14 mars 2003. I svaret uttryckte jag bland annat att ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring kan vara ett av flera kompletterande element i en bred politik syftande till att hålla arbetskraftsutbudet uppe och motverka bristsituationer och flaskhalsar. Jag framhöll också att vi redan i dag seriöst bör börja fundera över de behov av arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES-området som kan uppstå framöver.

Ett arbete med denna inriktning har sedan en tid bedrivits inom Regeringskansliet. Det är dock viktigt att en kommande översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring görs med hänsyn till dels framtida behov av arbetskraft i olika yrken och sektorer, dels de konsekvenser som förändringar i regelverket kan få på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.

För mig som socialdemokrat är det utomordentligt angeläget att ökad arbetskraftsinvandring inte används som en nyliberal kil för att bryta upp den modell som utvecklats på den svenska arbetsmarknaden. Det är en modell som bygger på bland annat starka fackföreningar, kollektivavtal med hög täckningsgrad och en arbetsrättslig lagstiftning som stärker individens ställning. Oron för att omfattande arbetskraftsinvandring kan leda till lönedumpning och ökade klyftor och därmed hota välfärd och trygghet måste tas på allvar.

Frågan om arbetskraftsinvandring är komplex. Den kräver en öppen och allsidig diskussion förd med stor lyhördhet. Min förhoppning är att vi i den process som vi nu har framför oss, tillsammans med arbetsmarknadens parter, ska kunna nå en bred samsyn kring de reformer som kan komma att behövas.

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan kan jag inte se behov av några särskilda åtgärder syftande till att etablera försöksområden för arbetskraftsinvandring.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.