kommuners miljöbrott
Skriftlig fråga 1999/2000:533 av Karlsson, Kjell-Erik (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-10
- Anmäld
- 2000-02-15
- Besvarad
- 2000-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:533
av Kjell-Erik Karlsson (v) till miljöminister Kjell Larsson om kommuners miljöbrottOviljan att fullfölja den nya miljöbalken är enligt olika tidningsartiklar besvärande för vissa kommuner. Uppgifter finns om enskilda kommuner där förvaltningen lämnat förslag på 40 sanktionsavgifter men där nämnden bara dömde ut sex. Försvar för att inte döma ut sanktionsavgifter eller göra åtalsanmälan är att man inte brukat lämna något material till åklagare eftersom nämnden gjort erfarenheten att det inte blir något åtal. Argument och skäl som att det finns andra kommuner som är mycket sämre på att tillämpa miljöbalken förekommer.
Det är viktigt att kommunpolitikerna inte kryper för de som bryter mot miljöbalken. Samt att miljötjänstemännen kan arbeta efter lagstiftningen utan att luckra upp förtroendet för miljölagstiftningen.
Vad avser miljöministern vidta för åtgärder för att få kommunerna till att använda miljöbalken samt fullfölja sina skyldigheter?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:533 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 16 februari
Svar på fråga 1999/2000:533 om kommuners miljöbrott
Miljöminister Kjell Larsson
Kjell-Erik Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få kommuner att använda miljöbalken och att fullfölja sina skyldigheter. Frågan ställs mot bakgrund av uppgifter i olika tidningsartiklar som antyder att kommunerna är ovilliga att besluta om miljösanktionsavgifter och att överlämna ärenden till åklagare.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag delar Kjell-Erik Karlssons oro över uppgifterna om att vissa kommunala nämnder inte uppfyller sin roll som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Det råder nämligen inte någon tvekan om att miljöbalken ställer krav på tillsynsmyndigheten att @ så snart en straffbar överträdelse konstaterats @ anmäla denna överträdelse till polis- och åklagarmyndighet och detta utan att myndigheten gör någon egen prövning av om anmälan kan komma att leda till fällande dom. Sådana överväganden ankommer på rättsväsendet. Det är enligt miljöbalken också helt klart att tillsynsmyndigheten ska besluta om miljösanktionsavgift så snart en sådan konstaterats och detta oavsett om överträdelsen upphört vid tidpunkten för beslutet.
Regeringen har nyligen i tilläggsdirektiv till kommittén Miljöbalksutbildningen gett kommittén i uppdrag att fortsätta sina utbildningsinsatser och då rikta utbildningen till kommunpolitiker och andra befattningshavare inom kommunerna. Vidare har regeringen i november 1999 gett Naturvårdsverket i uppdrag att bl.a. analysera effekterna för tillsynen över främst miljöfarlig verksamhet av de kombinationer av uppgifter för nämnder och förvaltningar som finns. I uppdraget ingår också att peka på alternativa lösningar om det förekommer sådana organisatoriska kombinationer som är ägnade att försvåra en effektiv tillsyn eller att minska förtroendet för tillsynsverksamheten. Regeringen har således redan uppmärksammat vikten av kommunernas tillämpning av miljöbalken.
Slutligen vill jag framhålla att jag inte är främmande för att @ om det skulle visa sig att den kommunala tillsynen brister på så avgörande punkter @ överväga en annan ordning när det gäller frågor om åtalsanmälan och miljösanktionsavgifter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.