Kommuners krisberedskap vid oljeolyckor
Skriftlig fråga 2005/06:851 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-01-24
- Inlämnad
- 2006-01-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-02-08
- Svar anmält
- 2006-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 januari
Fråga 2005/06:851 av Berit Jóhannesson (v) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Kommuners krisberedskap vid oljeolyckor
Kustbevakningen är ansvarig myndighet för miljöräddningstjänst till sjöss. Men när oljan når land och hamnar ansvarar kommunerna för räddningsinsatser inom sitt område. Riksrevisionen visar i en granskning När oljan når land @ har staten säkerställt en god kommunal beredskap för oljekatastrofer? att ett flertal kustkommuner saknar planer för oljeskadeskydd. Vid en oljeolycka ska kommunerna tillsammans med Räddningsverket och Naturvårdsverket begränsa skadorna genom räddnings- och saneringsarbete. Staten ska säkerställa kommunernas beredskap att hantera oljeolyckor genom Räddningsverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Riksrevisionens granskning visar en rad brister i den kommunala beredskapen och det statliga stödet. Detta menar Riksrevisionen är extra allvarligt med hänsyn till att oljetransporterna har ökat från 1995 och kommer att öka med ca 40 % fram till 2017.
I svaret på fråga 2004/05:1394 om förbättrad beredskap och skydd mot oljeolyckor skriver försvarsminister Leni Björklund att frågan om miljöräddningstjänst till sjöss kommer att behandlas i propositionen Samverkan vid kriser @ för ett säkrare samhälle som läggs fram den 22 mars.
Mot bakgrund av detta är min fråga till försvarsminister Leni Björklund:
Avser ministern att i propositionen Samverkan vid kriser @ för ett säkrare samhälle föreslå förbättringar angående statens och kommunernas beredskap att hantera oljeskador som når land och hamnar?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:851 besvarad av Leni Björklund
den 8 februari
Svar på fråga 2005/06:851 om kommuners krisberedskap vid oljeolyckor
Försvarsminister Leni Björklund
Berit Jóhannesson har frågat mig vilka förslag på förbättringar angående statens och kommunernas beredskap att hantera oljeskador som når land och hamnar som kommer att presenteras i den proposition om krishanteringsfrågor som regeringen avser att lämna till riksdagen i mars.
De ökande transporterna av olja och andra miljöfarliga ämnen till sjöss på Östersjön innebär en ökad risk för en olycka med svåra konsekvenser och ställer höga krav på beredskap.
Det mest effektiva sättet att bekämpa ett oljeutsläpp är innan oljan flyter i land som Kustbevakningen gör inom miljöräddningstjänst till sjöss. Det är vidare avsevärt mycket mera kostnadseffektivt att ta upp oljan till sjöss jämfört med att ta upp oljan när den flutit i land. Därför är det viktigt med internationella samarbeten i arbetet med beredskap för oljeolyckor. Stora satsningar har gjorts för att förstärka Kustbevakningens förmåga att förhindra, begränsa och bekämpa ett oljeutsläpp. Regeringen presenterade en långsiktig investeringsplan för Kustbevakningen i budgetpropositionen för 2005. Den plan som regeringen presenterade och som bifölls av riksdagen sträcker sig fram till och med 2015 och innefattar investeringar i ett 20-tal fartyg, bland annat i en ny typ av större kombinationsfartyg och övervakningsflygplan. Totalt rör det sig om investeringar motsvarande 2 690 miljoner kronor.
Tillsammans med övriga stater runt Östersjön arbetar Kustbevakningen och Statens räddningsverk även inom ramen för Helsingforskommissionen (Helcom). Detta operativa samarbete innebär att Kustbevakningen i händelse av ett oljeutsläpp kan lämna eller begära assistans från våra grannländer runtom Östersjön. I budgetpropositionen för 2006 angav regeringen att det är angeläget att fortsätta arbetet med att få till stånd ett ökat samarbete även när det gäller förmågan att ta hand om ett utsläpp i strandzonen. Liknande samarbeten finns även för de nordiska länderna genom det så kallade Köpenhamnsavtalet och för Nordsjön genom den så kallade Bonnöverenskommelsen. Ett samarbete finns också inom EU.
Dessa internationella samarbeten stärker kuststaternas beredskap och bidrar till att skapa en gemensam förmåga att bekämpa ett större oljeutsläpp till havs.
Till detta kommer den kommunala beredskapen att hantera en oljeolycka. Alla kommuner ska enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska målet för kommunens verksamhet, samt de risker för olyckor som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser, beskrivas. Risken för oljeskador och beredskap att hantera oljeutsläpp som flyter i land ska om de bedöms relevanta rymmas inom kommunens handlingsprogram.
Utgångspunkten för den nya lagen om skydd mot olyckor som trädde i kraft den 1 januari 2004 är att styrningen av kommunerna ska vara mindre detaljreglerad och ske genom nationella, övergripande mål. Handlingsprogrammen varierar mellan de olika kommunerna, mot bakgrund av de olika risker som kommunerna identifierar. Kommunerna har stort ansvar att identifiera de risker som finns.
Det statliga stödet från Statens räddningsverk har förändrats i och med den nya lagen, från allmänna råd till stöd i processen med att ta fram handlingsprogram för räddningstjänst. Den nya lagen innebär ändrade förutsättningar för kommunerna att arbeta med beredskap för oljeolyckor.
Riksrevisionen har i sin rapport När oljan når land @ har staten säkerställt en god kommunal beredskap för oljekatastrofer? presenterat ett antal slutsatser och rekommendationer. Rapporten publicerades den 21 december förra året och bereds just nu inom Regeringskansliet. Om beredningen ger vid handen att någon åtgärd behöver vidtas av regeringen kommer vi att verka för att hitta de bästa möjliga lösningarna.
Jag vill avslutningsvis poängtera att om den generella förmågan att hantera stora olyckor och kriser höjs, höjs också förmågan att hantera en stor oljeolycka.
I den proposition om krishanteringsfrågor som regeringen planerar att lämna till riksdagen i mars avser regeringen att presentera åtgärder för att förbättra den generella krishanteringsförmågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.