Kommunernas ökade kostnader för försörjningsstöd.
Skriftlig fråga 2009/10:332 av Runeson, Carin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-12-11
- Inlämnad
- 2009-12-11
- Besvarad
- 2009-12-16
- Svar anmält
- 2009-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 december
Fråga
2009/10:332 Kommunernas ökade kostnader för försörjningsstöd
av Carin Runeson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Under de senaste två åren kan konstateras att ett ständigt ökande antal människor utan försörjning har tvingats vända sig till kommunernas socialtjänst för att ansöka om försörjningsstöd. Lågkonjunkturen har gjort sitt, dessutom de höjda a-kasseavgifterna, som fick många att lämna a-kassan och nu framför allt utförsäkringarna ur vår urholkade sjukförsäkring.
Att stå helt utan försörjning eller ersättning från sjukförsäkringen är en tragedi för den enskilde individen och familjen, men också ett stort hot och bekymmer för landets kommuner, som får extra kostnader för socialbidrag i mångmiljonklassen.
Eftersom socialtjänsten är det yttersta skyddsnätet för den enskilde, har kommunen skyldighet att bistå med försörjningsstöd. I stort sett alla landets kommuner har under 2009 fått betydligt högre och ej budgeterade kostnader för just försörjningsstöd, och prognoserna för nästa år visar entydigt på en ytterligare ökning. I ett något vidare tidsperspektiv beräknas utbetalningarna av försörjningsstöd öka med 50 procent mellan 2008 och 2012. Detta är pengar som måste tas från någon annan viktig och välbehövlig verksamhet inom socialtjänsten eller i kommunen i övrigt.
Med hänvisning till ovanstående är min fråga till statsrådet:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kommunernas sociala verksamhet eller annan verksamhet inte ska tvingas till så stora nedskärningar och besparingar att en allvarlig kvalitetssänkning blir följden?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:332 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2009/10:332 Kommunernas ökade kostnader för försörjningsstöd
Statsrådet Maria Larsson
Carin Runesson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att kommunernas sociala verksamhet eller annan verksamhet inte ska tvingas till så stora nedskärningar och besparingar, att en allvarig kvalitetssänkning blir följden.
Jag vill inleda med att säga att de insatser som kommunen ansvarar för måste alltid uppfylla kraven på god kvalitet som följer av 3 kap 3 § SoL. Men för att svara på frågan vad regeringen gör för att minska på den ekonomiskt ansträngda situationen i kommuner och landsting och dämpa den ökade arbetslösheten kan jag konstatera att denna situation möts med en politik på en rad olika områden. Målet för regeringens politik är att få fler i arbete och minska utanförskapet. För att åstadkomma det har regeringen genomfört reformer dels för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt dels för att öka drivkrafterna att arbeta.
Utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder är hörnstenar i regeringens krispolitik. I budgetpropositionen för 2010 och i tilläggsbudgeten för 2009 föreslår regeringen att staten skjuter till ytterligare 10 miljarder till Sveriges Kommuner och Landsting. Tillsammans med de förstärkningar som aviserades i samband med den ekonomiska vårpropositionen innebär detta att kommunsektorns ekonomi förstärks med totalt 17 miljarder kronor under 2010. Dessa satsningar är tänkta att motverka de problem som följer av krisen.
För att förhindra att arbetslösheten fastnar på en hög nivå förstärker regeringen ytterligare resurserna till arbetsmarknadspolitiken. Resurserna, det vill säga 3,9 miljarder för 2010, ska användas till att förhindra att fler människor blir långtidsarbetslösa och till att förbättra möjligheterna att få jobb för dem som redan är långtidsarbetslösa.
Genom dessa satsningar förstärks stödet till korttidsarbetslösa genom att ge mer resurser till förstärkt förmedling och praktikplatser som möjliggör att arbetslösa kan bibehålla och upprätthålla en kontakt med arbetsmarknaden. För att bekämpa utanförskapet hos de unga som står längst från arbetsmarknaden föreslår regeringen i 2010 års budgetproposition intensifierade förmedlingsinsatser och fler insatser inom jobbgarantin.
Vidare föreslås i kommande budgetproposition bland annat en annan satsning om närmare 4,5 miljarder kronor för att utöka antalet utbildningsplatser. Det är viktigt att människor kan välja att utbilda sig när konjunkturen är svag för att stå bättre rustade när konjunkturen vänder.
Sammantaget har regeringen vidtagit kraftfulla åtgärder för att få fler i arbete vilket därmed minskar behovet av försörjningsstöd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.