kommunernas bidrag till fristående skolor

Skriftlig fråga 1999/2000:1004 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-25
Anmäld
2000-05-30
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 maj

Fråga 1999/2000:1004

av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om kommunernas bidrag till fristående skolor

I samband med 1991 års skattereform fick kommuner och landsting rätt att göra avdrag för all ingående mervärdesskatt. Syftet var att utjämna momsens konkurrenssnedvridande effekter vid val mellan arbete i egen respektive extern regi. Också inom de momsfria områdena infördes ett särskilt statsbidrag till kommuner m.fl. för att täcka de indirekta kostnader för mervärdesskatt som uppkommer vid upphandling och bidragsgivning. Detta berör områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Bidraget bygger på en uppskattning av den dolda kostnaden för mervärdesskatt och uppgår till 6 %.

De fristående skolornas verksamhetsform innebär att de är momspliktiga. Till skillnad från kommunerna får de inte göra avdrag för sina momskostnader. Eftersom kommunens kostnader för moms inte ingår i kostnadsredovisningen, beräknas bidraget på ett kostnadsunderlag som är exklusive moms. Det har framkommit att vissa kommuner nu är beredda att sänka bidraget till fristående skolor med omkring 6 %. Jag vill därför med anledning av det anförda ställa följande fråga till statsrådet Ingegerd Wärnersson:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att fristående skolor också i fortsättningen ska få ersättning för momskostnader som uppkommer vid bidragsgivning eller upphandling?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1004 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 9 juni

Svar på fråga 1999/2000:1004 om kommunernas bidrag till fristående skolor

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fristående skolor också i framtiden ska få ersättning för momskostnader som uppkommer vid bidragsgivning eller upphandling.

I september 1999 överlämnade Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående skolor sitt slutbetänkande (SOU 1999:98) till regeringen. Ett av de områden som kommittén hade att undersöka var handläggning av momsfrågor. Utredningen konstaterade att kommunerna handskas olika med denna fråga och har olika sätt att utbetala ersättningen till skolorna. Det normala är att kommunerna betalar momsersättning till skolorna, men nästan 30 % av alla fristående grundskolor erhåller momsersättning som är inbakad i det grundbelopp som skolan får. Därför går det ej för dessa skolor att bedöma ersättningens storlek. För att möjliggöra en bedömning av hur stor ersättningen är anser utredningen att momsbidraget bör redovisas separat.

Inom Utbildningsdepartementet arbetar för närvarande en arbetsgrupp med en rad frågor kring fristående skolor bl.a. med anledning av utredningens synpunkter om momsfördelningen till fristående grundskolor.

När det gäller momsersättningen till fristående gymnasieskolor finns den inbakad i det bidragsbelopp som skolorna erhåller via den s.k. prislistan som finns som bilaga till förordningen (1996:1206) om fristående skolor.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.