Kommunernas arbete med att skapa en organisation för kris och krig
Skriftlig fråga 2020/21:673 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-24
- Överlämnad
- 2020-11-24
- Anmäld
- 2020-11-25
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sveriges Radio rapporterade nyligen att kommunernas arbete med att rusta för höjd beredskap inför krig eller kriser riskerar att dra ut på tiden. Fokus har i stället legat på att hantera effekterna av den pågående pandemin.
En för utsättning för att Sveriges kommuner ska kunna hantera krig och allvarligare kriser är att de har byggt upp en krigsorganisation där samhällsviktig personal är krigsplacerad. Syftet är att garantera att viktigare samhällsfunktioner kan upprätthållas. Detta är också en central del av totalförsvaret och en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter i kris och krig.
Arbetet med att bygga upp kommunernas krigsorganisationer skulle ha påbörjats detta år, men har nu försenats. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömer att det kan komma igång först någon gång under nästa år.
Det är förståeligt att hanteringen av pandemin har orsakat förseningar, men samtidigt är byggandet av fungerande krigsorganisationer prioriterat. Arbetet med att återuppbygga det civila försvaret har gått långsamt och går inte i takt med motsvarande arbete när det gäller det militära försvaret. Det är bekymmersamt och sänker förmågan i det svenska totalförsvaret.
Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förstärka kommunernas möjligheter att bygga upp organisationer som kan hantera kris och krig?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:673 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:673 av Pål Jonson (M)
Kommunernas arbete med att skapa en organisation för kris och krig
Pål Jonson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förstärka kommunernas möjligheter att bygga upp organisationer som kan hantera kris och krig.
Kommunerna har viktiga roller vid såväl fredstida kriser som inför och under höjd beredskap. Den pågående pandemin kommer att ge oss viktiga lärdomar att ta med oss i det fortsatta arbetet med både krisberedskap och civilt försvar, inte minst i kommunerna. Samtidigt har situationen inneburit att inte alla kommuner har kunnat genomföra det utvecklingsarbete inom krisberedskap och civilt försvar som var planerat.
Kommunernas ansvar för det civila försvaret regleras i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunernas uppgifter och ersättning för deras arbete med civilt försvar regleras vidare genom överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Den nu gällande överenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SKR gäller från juni 2018. Prioriterade uppgifter för kommunerna enligt gällande överenskommelse är kompetenshöjning gällande totalförsvar, säkerhetsskydd samt krigsorganisation och krigsplacering. Kommunernas utvecklingsarbete inom civilt försvar har alltså pågått sedan 2018. Flera kommuner har påbörjat sitt arbete med krigsorganisering och krigsplacering av sin personal, men olika kommuner har kommit olika långt i sitt arbete.
I utredningen om civilt försvar ingår att se över de krav på beredskapsförberedelser som finns i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I utredningen innefattas också att bedöma kommunernas och regionernas behov av eventuell resursfördelning, utifrån analys och förslag avseende en enhetligare och tydligare ledningsförmåga för kommuner och regioner. Utredningen ska redovisa sina förslag i mars 2021.
Stockholm den 2 december 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

