Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kommuner som bryter mot lagen

Skriftlig fråga 2002/03:472 av Roslund, Carl-Axel (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-05
Inlämnad
2003-02-05
Besvarad
2003-02-12
Svar anmält
2003-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 februari

Fråga 2002/03:472

 av Carl-Axel Roslund (m) till statsrådet Morgan Johansson om kommuner som bryter mot lagen

I valrörelse efter valrörelse utställer Socialdemokraterna löften som sedan i många fall blir lagar. Exempel på sådana lagar är LSS, allas rätt till barnomsorg inom rimlig tid etcetera.

När en vanlig medborgare bryter mot lagar döms han och får ett straff @ men mot kommuner som bryter mot lagarna finns ingen påföljd. Därför kan vissa kommuner flagrant, år efter år bryta mot lagarna.

Malmö är ett sådant exempel. Malmö kommun har 27 domar mot sig vad gäller LSS och vid senaste räkningen var det flera hundra barn som saknar barnomsorg @ trots löften och lag.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta mot kommuner som trilskas och år efter år inte följer åligganden i olika lagar, till exempel lagar om stöd och service till vissa funktionshindrade?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:472 besvarad av Berit Andnor

den 12 februari

Svar på fråga 2002/03:472 om kommuner som bryter mot lagen

Statsrådet Berit Andnor

Carl-Axel Roslund har frågat Morgan Johansson vilka åtgärder statsrådet tänker vidta mot kommuner som trilskas och inte följer åligganden i olika lagar, till exempel lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Frågan har överlämnats till mig att besvara.

Först vill jag framhålla att kommuner och landsting självklart är skyldiga att följa lagar som gäller. Jag kan också försäkra att regeringen tar problemet med att så inte alltid sker på största allvar. Flera utredningar har sett över frågan om vilka åtgärder som kan vidtas mot de kommuner och landsting som inte verkställer domar eller tillhandahåller det stöd som bland annat funktionshindrade har rätt till enligt lag.

Det är regeringens bedömning att mycket kan göras för att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. Det handlar bland annat om en bättre och mer långsiktig planering. Bestämmelser om detta infördes därför i LSS och socialtjänstlagen i samband med att den nationella handlingsplanen för handikappolitiken beslutades år 2000. Länsstyrelserna gavs i uppgift att verka för att kommuner och landsting planerar för att kunna tillgodose framtida behov. Det är också viktigt att samverka med organisationer och anhöriga för att finna bra lösningar anpassade efter den enskilda personens förutsättningar.

Även möjlighet till vitesföreläggande mot kommuner och landsting som dröjer alltför länge med att verkställa avgöranden angående insatser enligt LSS och socialtjänstlagen infördes i dessa lagar i samband med beslutet om den nationella handlingsplanen. Från och med den 1 juli 2002 ersattes möjligheten till vitesföreläggande med en sanktionsavgift, eftersom övervägande skäl talar för att en sanktionsavgift är en effektivare åtgärd. Samtidigt trädde ändringar i kommunallagen, som också har till syfte att motverka kommunalt domstolstrots, i kraft.

Regeringen är också medveten om att den ekonomiska situationen kan påverka kommunernas möjlighet att verkställa de beslut som fattas enligt LSS. En parlamentarisk kommitté har därför haft i uppgift att utreda hur en utjämning kan ske för kostnadsskillnader mellan kommuner för verksamhet enligt LSS. Utredningen har redovisat sitt slutbetänkande i slutet av förra året. Betänkandet är nu ute på en omfattande remissomgång och kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet.

Socialstyrelsen har i samarbete med länsstyrelserna haft regeringens uppdrag de senaste åren att kartlägga och analysera antalet ej verkställda domstols- och myndighetsbeslut samt avslag trots bedömt behov vad gäller stöd och service till funktionshindrade. Uppdraget i regleringsbrevet för 2002 ska redovisas senast den 31 mars 2003. Regeringen har även i år uppdragit åt Socialstyrelsen och länsstyrelserna att mot bakgrund av gjorda erfarenheter följa utvecklingen av beslut och domar som inte verkställts. Regeringen följer också utvecklingen och effekterna av nuvarande bestämmelser om sanktionsavgifter och avser att återkomma i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.