kommuner med sommarbefolkning
Skriftlig fråga 1997/98:920 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-08
- Anmäld
- 1998-07-13
- Besvarad
- 1998-08-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Många kustkommuner - även de i Bohuslän - tredubblar i många fall sin befolkning under sommarmånaderna. Det är naturligtvis på många sätt positivt men det skapar också en del problem. Efterfrågan av vårdinsatser av olika slag ökar. Det gäller dels landstingskommunala verksamheter som t.ex. vårdcentraler, ambulanstransporter och distriktssköterskeinsatser men också kommunala verksamheter som t.ex. hemtjänst och avlastningsplatser. Det ekonomiska trycket på dessa kommuner är avsevärt förhöjt och intäkterna från de sommarboende synes inte täcka dessa ökade kostnader utan de får bäras av de fastboende.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minimera denna olägenhet för kommuner med stor sommarbefolkning?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:920 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
den 5 augusti
Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minimera olägenheter för kommuner med stor sommarbefolkning.
Bakgrunden till frågan är att, enligt Inger René, många kustkommuner med stor andel sommargäster får ökade kostnader för vård och omsorg då efterfrågan av vårdinsatser ökar under turistsäsongen.
Att erbjuda hälso- och sjukvård och omsorg är en uppgift för landstingen och kommunerna. Hur man väljer att fördela tillgängliga resurser och hur man organiserar vården är en uppgift för dessa att besluta om.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstingen erbjuda vård till den som vistas inom landstinget och som behöver omedelbar hälso- och sjukvård, även om han inte är bosatt där. Enligt ett riksavtal för utomlänsvård som tillämpas av samtliga landsting debiteras dock det landsting som den vårdsökande tillhör kostnaden för vården. Detta innebär att det inte uppstår några extra kostnader för det landsting som gör vårdinsatsen.
När det gäller tillhandahållande av omsorgsinsatser i form av t.ex. hemtjänst så är det enligt socialtjänstlagen den s.k. vistelsekommunen som har det yttersta ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. Med vistelsekommun avses den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet inträder. En person i behov av t.ex. hemtjänst kan sålunda ha rätt att få sitt behov tillgodosett vid en tillfällig vistelse i en annan kommun än hemkommunen. Kostnaden för detta får bäras av vistelsekommunen.
Frågan om kommunernas betalningsansvar enligt vistelsebegreppet har diskuterats i olika sammanhang. När bestämmelsen om vistelsekommunens ansvar infördes befarades från olika håll att de attraktiva turistkommunerna skulle drabbas av stora kostnader till följd av bestämmelsen. Studier som genomförts av Svenska Kommunförbundet visar dock att inga betydande merkostnader uppstått för kommunerna. Enligt Svenska Kommunförbundet anser också en majoritet av kommunerna att ett ersättningssystem mellan kommunerna bör undvikas. Man skall naturligtvis också vara medveten om att de kommuner Inger René hänvisar till i sin fråga självfallet har många fördelar av att vara attraktiva ur turistsynpunkt. Jag ser mot bakgrund av detta ingen anledning att vidta några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.