Kommunanställdas pensioner
Skriftlig fråga 2005/06:872 av Johansson, Jörgen (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-01-26
- Inlämnad
- 2006-01-26
- Besvarad
- 2006-01-31
- Svar anmält
- 2006-01-31
- Besvarad
- 2006-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 januari
Fråga 2005/06:872 av Jörgen Johansson (c) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)
Kommunanställdas pensioner
Pensionsskulden har varit en framträdande diskussionsfråga de senaste åren. Många kommuner och landsting har arbetat hårt med att fondera pengar till de anställdas pensioner. Andra har underlåtit att göra något. Situationen påminner om ”Spara och Slösa”. I ett tv-program har statsrådet framfört tankar på att de skötsamma kommunerna ska dela med sig till de mindre skötsamma för att alla ska klara de krav framtiden kommer att ställa. Tanken framstår som direkt konfiskatorisk samtidigt som det grundlagsskyddade kommunala självstyret sätts ur spel. Skötsamma kommuners strävan att nå upp till lagens krav om en god ekonomisk hushållning undergrävs dessutom. Tanken i sig framstår därför som såväl ogenomtänkt som direkt farlig för staten i dess funktion som lagstiftare. Givet är de stundande pensionsskulderna i kommuner och landsting en tung framtida belastning för många kommuner och landsting. Staten bör genom en aktiv dialog med berörda verka för att en sund ekonomisk hantering av frågan sker i hela landet i stället för att, i det närmaste, ägna sig åt övergrepp på skötsamma kommuner och landsting.
Min fråga till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att bidra till att alla medarbetare i landets kommuner och landsting får en rimlig pension även i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:872 besvarad av Sven-Erik Österberg
Svar på fråga 2005/06:872 om kommunanställdas pensioner
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Jörgen Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att bidra till att alla medarbetare i landets kommuner och landsting får en rimlig pension även i framtiden.
Pensioner regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter så att pensionerna blir rimliga är upp till parterna och inte en fråga som faller under mitt ansvar. När det gäller kommuners och landstings möjligheter att betala ut pengarna i framtiden handlar det däremot om den kommunala ekonomin.
Det kommunala självstyret innebär att varje kommun och landsting självständigt ansvarar för att hantera sin ekonomi och därmed för att sätta av medel för att hantera framtida pensioner. Regeringen har i propositionen (prop. 2003/04:105) God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting betonat att det inte är tillräckligt att enbart ha balans i ekonomin utan att inriktningen bör vara en god ekonomisk hushållning. För att markera betydelsen av detta ska kommuner och landsting från och med den 1 december 2004 anta mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning i samband med budgeten. Målen ska avse såväl det finansiella som verksamheten. I samband med bokslut ska målen utvärderas i förvaltningsberättelsen.
I ett resultat enligt god ekonomisk hushållning ligger att ta hänsyn till hela pensionsskulden, kommande investeringar, risker med mera. Ett resultat enligt god ekonomisk hushållning är således högre än enbart balans i ekonomin. Den ekonomiska situationen i kommuner och landsting ser för närvarande gynnsam ut och jag ser med tillförsikt på framtiden.
För att kompensera kommuner för befolkningsförändringar finns en delmodell i kostnadsutjämningen som bland annat kompenserar kommuner som haft en kraftig minskning av folkmängden de senaste tio åren. Kompensationen tar sikte på mer eller mindre fasta kostnader som inte minskar när efterfrågan på kommunala tjänster minskar. Främst är det fråga om kostnader för lokaler och anläggningar samt den pensionsskuld som avser tidigare intjänade pensioner. Särskilda beräkningar har gjorts på pensionseffekten och den får anses vara väl kompenserad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.