Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kommunalt veto

Skriftlig fråga 2003/04:722 av Valtersson, Mikaela (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-02-10
Inlämnad
2004-02-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-02-25
Svar anmält
2004-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 februari

Fråga 2003/04:722

 av Mikaela Valtersson (mp) till miljöminister Lena Sommestad om kommunalt veto

Regeringen beslutade 1991 om lokaliseringen för Arlandas tredje bana i nord@sydligt läge. I villkoren som reglerar hur in- och utflygningar får ske sägs i villkor sex att inflygning söderifrån ska ske utan att Upplands Väsby tätort överflygs och att så kallade kurvade inflygningar ska användas. Då Luftfartsverket under våren 2003 tog den tredje banan i bruk skedde det, trots gällande avtal, med regelmässiga inflygningar över Upplands Väsby tätort, vilket ledde ett mycket stort antal klagomål från allmänheten i Upplands Väsby.

Sigtuna kommun har genom avtal ett slags "vetorätt" vid regeringens prövning enligt 4 kap. NRL vilket begränsar Koncessionsnämndens frihet att pröva och reglera flygvägar och Sigtuna kommun har därmed i större utsträckning än andra kommuner kunnat påverka villkorsutformningen i regeringsbeslutet rörande flygvägar.

Jag vill med anledning av detta fråga ministern vilka initiativ hon avser att vidta för att säkra en objektiv och neutral prövning i Koncessionsnämndens myndighetsutövning.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:722 besvarad av Lena Sommestad

den 25 februari

Svar på fråga 2003/04:722 om kommunalt veto

Miljöminister Lena Sommestad

Mikaela Valtersson har med anledning av regleringen av flygvägar vid Arlandas tredje bana frågat mig vilka initiativ som jag avser att vidta för att säkra en objektiv och neutral prövning i Koncessionsnämndens myndighetsutövning.

Regeringen lämnade år 1991 Luftfartsverket tillstånd enligt lagen om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) att bygga ut Arlanda med en tredje rullbana. Utbyggnaden var då föremål för en bred och allsidig prövning och bullerfrågorna i såväl Sigtuna kommun som andra kringliggande kommuner var en av huvudfrågorna vid prövningen. Regeringen föreskrev också till skydd mot bullerstörningar likartade villkor för Sigtuna, Upplands Väsby och Uppsala kommuner. Det avtal som Mikaela Valtersson nämner gäller vid en eventuell framtida ytterligare utbyggnad av Arlanda.

Det kommunala inflytandet vid regeringsprövningen reglerades i naturresurslagen och Sigtuna kommun hade därför ett starkt inflytande på etableringen. Motsvarande bestämmelser om det kommunala inflytandet återfinns numera i miljöbalken.

Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade år 1993, med vissa ändringar år 1998, tillstånd enligt miljöskyddslagen för verksamheten och reglerade då bland annat olika flygvägar vid flygplatsen. Koncessionsnämnden ersattes av regionala miljödomstolar i samband med att miljöbalken infördes år 1999.

Det är Luftfartsverket som ansvarar för att verksamheten vid Arlanda bedrivs på det sätt som föreskrivs i gällande beslut. Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet möjlighet att ingripa om tillstånd eller villkor inte följs. Jag har erfarit att Länsstyrelsen i Stockholms län hösten 2003 beslutat att stoppa överflygningarna av Upplands Väsby. Luftfartsverket har därefter överklagat länsstyrelsens beslut hos miljödomstolen. Jag är som minister förhindrad att ta initiativ eller ingripa i detta ärende eller andra ärenden som aktualiseras med anledning av verksamheten vid Arlanda och som handläggs vid en domstol.

Jag kan slutligen informera om att Miljöbalkskommittén som ett led i arbetet med att effektivisera och förenkla miljöprövningen nyligen har avlämnat ett delbetänkande. Bland annat föreslås vissa ändringar av bestämmelserna vilka berör det kommunala vetot. Delbetänkandet har gått ut på remiss. Självfallet kan jag inte nu föregripa regeringens ställningstaganden till kommitténs förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.