Kommunala stadsnät

Skriftlig fråga 2015/16:1191 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-09
Överlämnad
2016-05-09
Anmäld
2016-05-10
Svarsdatum
2016-05-18
Sista svarsdatum
2016-05-18
Besvarad
2016-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

De kommunala stadsnäten har haft en mycket viktig funktion för utbyggnaden av it-infrastrukturen i Sverige, och vi är övertygade om att de även i fortsättningen kommer att spela en stor och viktig roll. Utan de kommunala stadsnäten hade tillgången till snabbt internet varit sämre, och många privatpersoner och företag hade fått betala mer för sitt bredband än vad de gör i dag. Stadsnäten har spelat en avgörande roll både för pris och för tillgänglighet såväl i storstad som på landsbygden.

En fallstudie från PTS visade att det genomsnittliga lägstapriset för bredband är betydligt lägre i stadsnät med flera leverantörer. I en jämförelse mellan ett antal OECD-länder hade Sverige tredje billigaste priset för 100Mbit/s, billigare än i våra grannländer Danmark, Norge och Finland. Vi kan se tydliga tecken på att de kommunala stadsnäten medverkar till att fler hushåll kan skaffa bredband, vilket ju i grund och botten är en viktig demokratifråga.

Jag är övertygad om att de öppna kommunala stadsnäten även i framtiden kommer att vara betydelsefulla för fiberutbyggnaden. Ska vi nå våra högt uppsatta mål om tillgång till bredband kommer de öppna kommunala stadsnäten att vara ett av de viktigaste verktygen.

Jag är i grunden positiv till att stadsnäten ska tillåtas verka över kommungränserna. Lokaliseringsprincipen i kommunallagen sätter i dag begränsningar för kommuner att verka utanför den egna geografiska gränsen. Frågan har behandlats i en av regeringen tillsatt utredning och har remitterats.

Flertalet kommunalråd runt om i Värmland har påtalat att begränsningarna för kommunerna att verka utanför den egna kommungränsen kan drabba enskilda hushåll. För privatpersoner och företag kan lokaliseringsprincipen innebära att de inte ansluts till ett bredbandsnät på grund av att de bor på fel sida av en kommungräns. Detta trots att de kan ha en fiberkabel nedgrävd i närområdet som de, genom korta grävavstånd, kan ansluta till för ett lägre pris än vad som annars blir fallet.

Mot denna bakgrund blir min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vilket arbete pågår inom regeringen för att utveckla stadsnätens möjligheter att främja konkurrensen på bredbandsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1191 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

N2016/03377/ITP

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1191 av Lars Mejern Larsson (S) Kommunala stadsnät

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilket arbete som pågår inom regeringen för att utveckla stadsnätens möjligheter att främja konkurrensen på bredbandsmarknaden.

Den ökade digitaliseringen av samhället innebär att bredbandsinfrastrukturen, med såväl fasta som mobila tekniker, är av stor vikt. Tillgång till bredband har betydelse för möjligheten att skapa fler jobb och ett växande näringsliv i hela landet, liksom för att tillhandhålla god samhällsservice.

Bredbandsutbygganden i Sverige sker av kommersiella marknadsaktörer, av byalag och av kommunerna – ofta genom stadsnätsbolag. Regeringen anser att det är viktigt att se till att skapa fortsatt goda förutsättningar för snabb utbyggnad av bredband, fast och mobilt, också efter 2020, det år som nuvarande bredbandsstrategi från 2009 siktar på. Därför fortsätter regeringen sitt arbete med att utveckla bredbandspolitiken. I regeringens översyn av bredbandspolitiken ingår att se över hur olika aktörer förhåller sig till varandra och hur det påverkar bredbandsutbyggnaden. Det handlar därvid bland annat om att se över förutsättningarna för kommunalt agerande på bredbandsområdet.

Stockholm den 17 maj 2016

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.