kommunala skattehöjningar
Skriftlig fråga 1998/99:448 av Odenberg, Mikael (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-15
- Anmäld
- 1999-03-23
- Besvarad
- 1999-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 mars
Stockholms läns landsting och huvudstadsregionens sjukvård kommer att drabbas hårt av regeringens förslag till skatteutjämning. Nyheterna TV 4 intervjuade därför den 12 mars det ansvarige statsrådet, Lars-Erik Lövdén.
Statsrådet fann det "självklart" att Stockholms läns landsting borde möta den statliga åderlåtningen med rejäla höjningar av landstingsskatten. Statsrådet fann denna åtgärd "självklar", eftersom stockholmarna har en kommunal utdebitering som understiger riksgenomsnittet.
Alldeles bortsett från att statsrådet Lövdén har fel i sak (Stockholms läns landsting har nämligen en skattesats som överstiger genomsnittet för landets landsting) så inställer sig naturligtvis frågan om regeringen särskilt vill misshandla stockholmsregionen eller om statsrådets uttalande är allmängiltigt.
Därför vill jag fråga biträdande finansministern om regeringen numera rekommenderar skattehöjningar i alla kommuner och landsting där utdebiteringen understiger genomsnittet för rikets kommuner respektive landsting.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:448 besvarad av Statsrådet Lars-Erik Lövdén
- Statsrådet Lars-Erik Lövdén
den 24 mars
Mikael Odenberg har frågat mig om regeringen numera rekommenderar skattehöjningar i alla kommuner och landsting där utdebiteringen understiger genomsnittet för rikets kommuner respektive landsting.
Mitt svar är att den enskilda kommunen och landstinget har rätt att inom ramarna för gällande lagstiftning själva bestämma sin skattesats. Jag vill påminna om att regeringen vid flera tillfällen framhållit att utrymmet för skattehöjningar är mycket begränsat. Om en kommun eller ett landsting fastställer en högre skattesats för åren 1997-1999 än den som gällde för år 1996, så skall det generella statsbidraget minskas med ett belopp som motsvarar hälften av de ökade skatteinkomsterna. Undantag har dock gjorts för vissa kommuner och för s.k. skatteväxlingar. Dessa regler upphör att gälla vid utgången av år 1999.
När man jämför skattesatsen i en kommun eller ett landsting med den genomsnittliga skattesatsen måste den sammanlagda kommunala utdebiteringen beaktas. Därvid måste hänsyn även tas till de länsvisa skillnader som finns vad gäller ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting. Att t.ex. Stockholms läns landsting har en skattesats som överstiger den genomsnittliga skattesatsen för landstingen, beror på att detta landstings verksamheter har en större omfattning jämfört med det genomsnittliga landstinget. Den sammanlagda genomsnittliga skattesatsen för kommunerna och landstinget i Stockholms län ligger dock under genomsnittet för riket.
Jag vill också påminna om att en väsentlig utgångspunkt för det kommunala utjämningssystemet är att skillnader i skattesatser mellan kommuner och landsting i första hand bör spegla skillnader i servicenivå, avgiftspolitik och effektivitet.
Regeringen kommer senast i samband med den ekonomiska vårpropositionen att ta ställning i de frågor som rör den kommunala ekonomin från år 2000.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.